Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6, oktober 1925 - Brusewitz, P. E.: Det ryska näringslivet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
avsedd att koncentreras på de för höjandet av folkets levnadsstandard
nödvändiga varorna. Samtidigt sparas på vissa områden betydande
summor för att med tekniska medel höja jordbruket samt för att
öka industriens grundkapital. Dessa summor insättas på punkter
med särskilt gynnsamma ekonomiska förutsättningar, så att
utvecklingen där kan effektivt påskyndas.
Sedan det för den ryska ekonomien grundläggande elementet, årets
skörd, i slutet av augusti kunnat till sin storlek med tillräcklig
noggrannhet beräknas, har Riksplanekommissionen uppgjort ett förslag
till plan för folkhushållningens alla grenar inom det väldiga
landet för arbetsåret 1/10 1925—3/9 1926. Detta förslag står nu öppet
för kritik i pressen. Saklig offentlig kritik är därvid ingalunda
kringskuren, utan tvärtom uttryckligen påbjuden och blir ofta ett
språngbräde till befordran. Härmed vinnes en slående rörlighet och
livaktighet i maskineriet. Då emellertid under det kommande året
folkkommissariat och banker, industritruster och organisationer för
inrikes och utrikes handel, ja i huvudsak även den under
kommunistisk ledning stående kooperationen och de blandade bolagen komma
att följa de linjer denna plan angivit, — även om successiva
jämkningar i planen komma att vidtagas — förefaller det, som om härmed
ett stort steg tagits i riktning mot en statssocialistisk hushållning.
Man får härvid icke glömma de avgörande skiljaktigheter, som det
ryska folkhushållets struktur företer jämfört med de västeuropeiska
ländernas, och vilka göra, att det ena icke kan utan vidare ställas
upp som mönster för det andra. Det är naturligen en helt annan
och enklare sak att ställa upp förhandsplaner för en industri, som
har mycket ringa omfattning i förhållande till det hela och är
relativt svagt differentierad, än för en industri, som nått en hög grad
av mångsidighet, arbetar för en marknad med höga anspråk på
sådan och med stora osäkerhetsmoment, och slutligen äger en
omfattning, som gör det övervägande folkflertalet direkt beroende av
densamma. Det var ju just den växande differentieringen och
omfattningen, som i Europa i skiftet mellan 1700- och 1800-talen sprängde
det merkantilistiska systemet med dess stränga statsreglering och
försök till "planmässighet", som var ledstjärnan för de europeiska
ländernas ekonomiska politik under 1600- och 1700-talen, och som —
med all reservation för de historiska skiljaktigheterna — hade många
beröringspunkter med det nuvarande ryska systemet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
