Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6, oktober 1925 - Brusewitz, P. E.: Det ryska näringslivet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
den industriella produktionen, bl. a. tillverkningen av
lantbruksmaskiner — kommit lantbruket till nytta, men därvid huvudsakligen
premierat de bättre situerade jordbrukarna, vilka haft råd att köpa
de nya maskinerna. Först genom de sommaren 1925 införda
skattelindringarna, varigenom jordbruksskatten i stort sett reducerats till
två tredjedelar av förra årets skatt och de mindre jordbrukarna så
gott som helt befriats från skatt, har en klar väg till utjämning
beträtts. Samtidigt har genom nya lagar om rätt för jordbrukare, som
icke själv kan bruka sin jordlott, att för viss tid utarrendera
densamma, samt om rätt att med viss begränsning anlita lejd
arbetskraft i jordbruket, äntligen yxan satts till roten av arbetslöshetens
onda, och väg öppnats för ett så effektivt jordbruk, som med
tillgängliga produktionsmedel är möjligt. Samtidigt har också vägen
öppnats för lönearbete, "exploatering" och klassklyvning. Det återstår
att se, om socialpolitisk vilja skall kunna betvinga de av mäktiga
ekonomiska krafter burna tendenserna i denna riktning. Må vi
hoppas det. Med administrationen, kreditväsendet och
skattekontrollen i sin hand tror sig rådsmakten lika litet här som i fråga om
privathandeln behöva befara, att de nya "storböndernas" träd skall
växa upp i himlen. De mindre jordbrukarna hållas så tillvida om
ryggen av jordbruksbanken och dess filialer, att de fått rätt att mot
deposition, av säd på hösten, då försäljningspriserna äro
ofördelaktigast, erhålla kredit för betalande av skatt och nyinköp av nödiga
inventarier.
Den, som just nu färdats genom den ryska landsbygden, ser
efteråt för sina ögon en oändlig massa förut okunniga bönder, vilka nu
inte bara lärt sig läsa och skriva, utan också fått en aning om
politik och ekonomi, och vilka det unga livskraftiga ryska blodet driver
fram till att i samarbete, under "röda" lantmätares och agronomers
ledning, åstadkomma rationellare skiften och jordbruksmetoder, till
att bygga nya bostäder eller till att i städerna öka sitt vetande och
bryta sig nya banor. Vem vet, vad som skall bli det slutliga
resultatet av de krafter, som här växa upp?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
