Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6, oktober 1925 - Vennerström, Ivar: Thorsson och Axel Danieleson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
THORSSON OCH AXEL DANIELSSON
369
Norrland. Men länge grämde det norrlänningarna, att Danielsson
ej blev deras banérförare.
De höllo troget fast vid hoppet att de en gång skulle få se honom
i spetsen för skogsproletariatet lysa som en eldstod i den norrländska
arbetarklassens mörker. När Sundsvallsdistriktets socialister 1890
slogo råd om att starta en egen tidning, gingo deras tankar till
Danielsson. Pengar hade de inga att starta tidningen för, men alltid
kunde de ge den ett namn och välja en redaktör. Och en dag 1890
fick man läsa i tidningarna att Sundsvalls arbetarklubb valt Axel
Danielsson till redaktör för Nya Samhället med Saxon som
suppleant. Den nyvalda redaktören för den ännu obefintliga
Sundsvallstidningen nödgades dämpa oron bland de skånska socialisterna och
jublet bland borgarna, med en offentlig förklaring, att han alls inte
tänkte svika Skånes socialistiska fana. Men sanningen var nog
ändå den, att han vid ett besök i Sundsvall gett ett halvt löfte att
• icke från början ställa sig absolut avvisande, om en socialistisk
tidning i Sundsvall komme till stånd och redaktörsvalet fölle på honom.
Och mången gång kände han i Malmö en längtan att ge sig ut på
obrutna marker.
Thorsson hade en stor del i den hjältedyrkan, som från
Sundsvallssocialisterna ägnades Danielsson. Med den yrvakne socialistens
hela lidelse sjöng han i sin norrländska omgivning Danielssons lov,
när denne 1887 startat Arbetet och’ börjat jättearbetet att skapa en
socialistisk folkrörelse i Sydsverige. Med lysande ögon läste han om
Danielssons heroiska kamp och om socialisternas frammarsch i hans
eget Skåne. Han rekvirerade Arbetet, sände tidningen norrländska
korrespondenser, agiterade ständigt för den bland arbetskamraterna,
och så växte där fram långt i norr en intresserad läsekrets kring det
t sydligaste Sveriges socialistorgan.
Thorsson kände det som ett personligt lidande, när
myndigheternas brutala domar föllo över hans tappre hjälte, och han kände ett
behov att å egna och kamraternas vägnar sända den dömde en
hälsning. Därför slutade han en längre artikel i Arbetet den 25
februari 1888 med orden: "De över Arbetets redaktör fällda domarna
ha väckt en allmän ovilja bland arbetarna häruppe. Från oss
partivänner erhåller han härmed de hjärtligaste välönskningar. Leve
socialismen och dess förkämpe! Dessa ord äro ärligen och
uppriktigt menade, och därför tvekar jag ej heller att underteckna dessa
rader med mitt eget namn F. V. Thorsson.’’
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
