- Project Runeberg -  Tiden / Sjuttonde årgången. 1925 /
401

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7, oktober 1925 - Brusewitz, P. E.: Det ryska näringslivet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Följande siffror angiva värdena av industriens bruttoproduktion
i milj. tjervonets-rubel.
1923—1924. 1924—1925.
Hela produktionen 7.290 9.520
Statsindustrien och kooperationens industri 5.562 7.550
Den privata industrien 1.728 1.970
Privatindustriens andel (i %) av hela
produktionen
23.7 20.7


Frånsett den omständigheten, att prisfallet gör den verkliga
värdeökningen ännu större, har produktionen inom det allmännas
företag under de senast förflutna två åren icke endast absolut taget
ökats i värde med 65 %, utan även stigit relativt i förhållande till
produktionen inom de privata företagen. Att statsföretagen, såsom
förut omförmälts, med avseende på såväl investerat kapital som
antalet arbetare intaga en ännu större relativ betydelse beror på den
omständigheten, att privatföretagen huvudsakligen äro att hänföra
till den hantverksmässiga industrien, där kapitalet är ringa och
företagets ägare och dennes familjemedlemmar, vilka i statistiken
icke räknas såsom "arbetare", utföra det mesta arbetet.

Handeln.



Mycket av det man vid första påseendet skulle anse såsom
en typisk privatkapitalistisk inrättning, visar sig i själva verket ha
icke blott återuppstått i det kommunistiskt styrda Rådsförbundet,
utan även där erhållit relativt större betydelse än i den
privatkapitalistiska världen. Detta gäller i hög grad i fråga om sådana
regulatorer av det ekonomiska livet som börser och banker.
Fördelningen av de oerhörda varumängderna skall visserligen i sina
huvuddrag på basis av statistik m. m. bestämmas av
riksplanekommissionen jämte andra det allmännas organ. Men i detalj är det givetvis
omöjligt att genomföra en sådan central varufördelning. Därför
har skapats ett särskilt instrument för varufördelningen i form av
varubörserna, där tillgång och efterfrågan få mötas och bestämma
priserna, varefter det ankommer på de särskilda kommissariaten för
in- och utrikeshandeln samt dessas organ på varje särskild plats att
dirigera tillströmningen av varor åt de håll där priserna på sagda
varor äro i stigande. Inrikeshandelskommissariatet skall därvid
verka för att omkostnaderna vid statens och kooperationens företag
nedbringas, så att varorna kunna försäljas till minst lika låga priser

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:11:46 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1925/0431.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free