- Project Runeberg -  Tiden / Sjuttonde årgången. 1925 /
418

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7, oktober 1925 - Två studentuppsatser (Karl Marx och Hjalmar Branting)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

418

TVÅ STUDENTUPPSATSEB

den konventionelle lärarens gunstling, ägde han icke, allra minst i
sin stil — och sin handstil, som alltid var oläslig. Han fick i det
hela tämligen släta vitsord i sin mogenhetsprövning. Sämst gick det
i historia; där visade sig den blivande skaparen av den
materialistiska historieuppfattningen och grundläggaren av den moderna
ekonomiska historien endast "med det mest allmänna bekant" av
Ser-vius Tullius och de av honom skapade statsinrättningarna, som
provet gällde.

Men även hans modersmålsprov, som trots skillnaden^i tid mellan
1835 och 1925 för oss framträder med en underlig fascinerande kraft
och aktualitet, befanns av granskarna ganska otillfredsställande och
erhöll endast vitsordet "tämligen bra". Det drag, som städse
utmärker Marx som forskare och författare; att gripa vida och pejla
djupt; att icke stanna vid det yttre skenet, utan gå problemen in
på livet; att giva de framstormande tankarna uttryck i ett bildrikt
och intensivt, antitetiskt språk — detta utmärker redan den
17-årige abiturienten och framträder klart i * hans uppsats. Lärarna
gåvo det delvis sitt erkännande: uppsatsen fick beröm för sin
"tankerikedom och goda planmässiga anordning". Men de voro
mera benägna att tadla detsamma: de klandrade författaren för hans
"vanliga fel", "en överdriven strävan efter sällsynta, bildrika
uttryckssätt" och funno framställningen alltför vittsvävande och
"överlastad med obehörigt". Och att uppsatsen föll utanför den
vanliga skolschablonen, därom är ju intet tvivel.

En passus i den marxska uppsatsen har sedan länge varit bemärkt
och givit upphov till påståendet, att Marx’ redan såsom student
koncipierat sin materialistiska historieuppfattning. Det är den sats,
som säger att den unge icke alltid kan välja den levnadsbana, för
vilken han tror sig kallad, emedan "våra förhållanden i samhället
i viss mån redan börjat, innan vi äro i stånd att bestämma
desamma". Onekligen erinrar också denna sats från 1835 i sin
märkligt pregnanta formulering på ett slående sätt om den berömda
mening i förordet till "Zur kritik der Politischen Ökonomie" av 1859,
vari Marx talar om de "bestämda nödvändiga av deras vilja
oavhängiga förhållanden", vari människorna ingå i den samhälliga
produktionen av sitt liv. Eller ännu mer om inledningsorden till "Der
achtzehnte Brumaire": "Människorna skapa sin historia, men de
skapa den icke godtyckligt, icke under självvalda, utan under
omedelbart förefintliga, givna och nedärvda förhållanden". Att helt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:11:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1925/0448.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free