Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7, oktober 1925 - Händelser och spörsmål - Den tyska socialdemokratins nya program - Valet i Holland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
teras, att det betonande av en antiprotektionistisk handelspolitik såsom
riktlinje för partiet, som saknades i Görlitzprogrammet, återupplivats i aktstycket
från Heidelberg.
Valet i
Holland.
Holland har sedan 1917 allmän rösträtt och sedan 1919
även rösträtt för kvinnor. Så kallad valplikt är införd.
Generalstaternas andra kammare omfattar 100 ledamöter. För
valet är landet indelat i IS valkretsar, som dock icke tjänstgöra som
sammanräkningskretsar i den meningen, att partiernas resp. röststyrkor därinom få
avgöra hur många, som bli valda, utan vid platsfördelningen utgör hela landet
en sammanräkningskrets. Valsättet är proportionellt.
Bostadsband finnes icke, utan samma lista kan användas i flera kretsar.
Ingen lista får omfatta mer än 10 namn. Listförbund kunna ingås icke endast
inom en och samma valkrets utan också mellan listor inom olika kretsar.
Vid mandatfördelningen lägger man samman röstsiffrorna för alla listor i
hela landet och delar summan med 100 (antalet platser) och får på så sätt
’’valdivisorn’ \ Varje lista får så många platser, som denna valdivisor går
upp i listans röstsumma. Om på detta sätt ej alla platser bli besatta, tilldelas
de överskjutande mandaten de listor, som ha de största överskotten. En
lista måste dock ha röster uppgående till minst 75 % av valdivisorn för att
komma med i beräkningen. Ett av de mindre partierna, som försummat att
anmäla listförbund för en av sina listor, blev på grund av denna bestämmelse
vid detta val utan ett mandat, som det annars skulle haft rätt till.
Vid fördelningen av mandaten på de olika listorna förfar man på likartat
sätt. Inom listan kan man rösta på viss kandidat och de som uppnått
valdivisorn bli valda. Har en kandidat högre röstetal än valdivisorn, överföras
rösterna till den eller de kandidater, som stå först på listan. Alla som på så
sätt nå valdivisorn, förklaras valda, och, om ytterligare platser skola besättas,
gå de till dem med de högsta röstetalen.
Denna metod skiljer sig i så måtto från de vanliga proportionella valsätten,
att den i viss mån gynnar de mindre partierna, varför man har att räkna med
ett otal partier — nu vid sista valet ett trettiotal. De flesta räknade
visserligen fel på väljarnas intresse för sina resp. kandidater och endast elva blevo
representerade.
Kammarens sammansättning före och efter valet framgår av följande tablå:
Före Efter
R.-K. Staatspartij .................... 32 30
Socialdemokrater (S. D. A. P.) .......... 20 24
Anti-Rev. Partij ...................... 16 13
Christ.-Hist. Unie...................... 11 11
Vrijheidsbond ......................... 11 9
Vrijz.-Dem. Bond...................... 5 7
Staatk. Geref. Partij .................. 1 2
Plattelanders .......................... 2 1
R.-K. Volkspartij ...................... 0 1
Kommunister.......................... 2 1
Herv. Geref. Staatspartij .............. 0 1
HÄNDELSER OCH SPÖBSMAL
435
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
