- Project Runeberg -  Tiden / Sjuttonde årgången. 1925 /
443

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 8, december 1925 - Thorsing, Oscar: Locarnofreden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

LOCARNOFREDEN

443

tens system och säkerhetspaktens. Enligt den senare äga parterna,
då rådet blivit enhälligt, endast rätt att skrida till aktion mot den
stat, som först anföll. På motsvarande sätt förbinda sig parterna
i det fransk-polska (fransk-tjeckoslovakiska) garantifördraget att,
när rådet icke lyckats uppnå enhällighet, skynda till varandras
bistånd blott i det fall att de blivit utsatta för ett oprovocerat
angrepp. Det "tillåtna krigets" kategori har sålunda ytterligare
begränsats. De praktiska konsekvenserna härav framgå, om man tar
i betraktande att Frankrike såsom part i säkerhetspakten är
beroende av Englands (och Italiens) garanti. Antag att rådet icke
blivit enhälligt vid behandlingen av en tvist mellan Polen och
Tyskland. Om Polen därefter vidtager våldsåtgärder mot Tyskland
och krig till följd därav utbryter mellan länderna, kan Frankrikes
bistånd icke längre påräknas. Ty om en fransk regering under
dessa förutsättningar skulle öppna fientligheter mot Tyskland,
riskerade den att få England (och Italien) emot sig, då säkerhetspakten
endast tillåter parterna att skrida till aktion mot den stat, som
först anföll. En fransk regering kan med andra ord icke
godtyckligt avgöra vem som är angriparen utan måste räkna med den
engelska uppfattningen. Förhållandet blir detsamma om
Frankrike och Tyskland äro parter i tvisten. Ingendera kan handla
godtyckligt även om folkförbundsrådet varit oförmöget att fatta ett
enhälligt beslut utan måste ta hänsyn till övriga medgaranters
ställningstagande. Det kan i detta sammanhang påpekas, att
verkningarna av detta system praktiskt taget komma att i mycket hög grad
närma sig dem, som skulle uppstå om England faktiskt stode som
garant för ett fördrag mellan Tyskland och dess östra grannar. Ett
krig mellan Polen och detta land, vilket finge till följd att
Frankrike inblandades, skulle England av allt att döma icke kunna
stå utanför. Den distinktion engelska utrikesministern gjort
mellan Englands garantiåtaganden vid Ehen och i det övriga
Europa förefaller därför tämligen illusorisk. Chamberlain tycks
icke ha beaktat det krav, som en icke obetydlig del av den engelska
opinionen och framförallt den konservativa med stor styrka gjort
gällande, ett krav, som den stora engelska tidskriften The Kound
Table uttrycker i följande ordalag:

Vi äro emot varje slags pakt, som icke gör det absolut klart att
Storbritannien är fri icke blott från alla utfästelser beträffande något östeuropeiskt
problem med undantag för förpliktelserna enligt folkförbundsakten utan även

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:11:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1925/0477.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free