- Project Runeberg -  Tiden / Sjuttonde årgången. 1925 /
448

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 8, december 1925 - Thorsing, Oscar: Locarnofreden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

448

OSCAR THORSING

viljan. Så giva också i inledningen till fördraget de fördragsslutande
staterna uttryck åt ’ ’nödvändigheten att säkerställa freden inom det
område som så ofta varit skådeplatsen för europeiska konflikter".
Men där betonas även något annat, nämligen önskan att
tillfredsställa ett behov av "säkerhet och skydd, vilken besjälar de folk,
som träffades av världskrigets gissel" och att skänka
"signatärmak-terna kompletterande garantier inom ramen för folkförbundspakten
och de mellan dem i kraf tvärande fördragen." Detta behov av
"kompletterande garantier" har på en gång varit hämskon och den
drivande kraften i folkförbundets arbete för "skiljedom, säkerhet
och avrustning". Det är detta behov, som förklarar varför
avrust-ningen kommit att stå som sista länk i kedjan, ehuru den i
begynnelsen var utgångspunkten. De skandinaviska staterna och andra
exneutrala stater ha ständigt varit verksamma inom förbundet för
avrustningsidén. De ha erinrat segrarna om deras i fredstraktaterna
givna försäkran, att de besegrade staternas avrustning var avsedd
att bilda inledningen till en allmän avrustning. De ha erinrat dem
om den förpliktelse, som enligt artikel 8 i förbundsakten påvilar
medlemmarna, förpliktelsen att begränsa de nationella rustningarna
"till det minimum, som är förenligt med den nationella säkerheten".
Och de ha ständigt påmint rådet om dess skyldighet att utarbeta
planer för genomförandet av dylik begränsning. Men alla dessa
ansträngningar ha förmått föga mot kravet på ökad trygghet och
garantier utöver dem som folkförbundet självt kunde skänka. Det
var detta sam gav upphovet till det förslag om en allmän ömsesidig
garantitraktat, till vilket lord Cecils namn är knutet. Hur
utvecklingen skulle gestaltat sig om folkförbundet slagit in på de linjer,
som där angåvos, därom kunna meningarna vara delade. Men det
torde kunna betvivlas att en uppgörelse sådan som i Locarno sett
dagen så pass snabbt som nu skett. Den CeciPska traktaten eller
rättare sagt det traktatförslag som slutligen framlades — ty Cecils
urspungliga utkast blev till oigenkänlighet omarbetat — hade ju
egentligen ingen annan mening än att sanktionera militära allianser
mellan de stater, som ansågo sig särskilt utsatta. Formellt skulle
dessa allianser stå öppna för alla stater men i verkligheten skulle
de komma att rikta en spets mot vissa stater, såsom Tyskland och
Ryssland. Vidare saknades föreskrifter om skiljedomsförfarande,
vilka svarade mot det utöver förbundsakten utsträckta krigsförbudet,
och slutligen hade ingen definition på anfallskrig lämnats. Rådet,
som skulle utpeka angriparen hade inga objektiva kriterier att hålla

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:11:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1925/0482.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free