- Project Runeberg -  Tiden / Sjuttonde årgången. 1925 /
490

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 8, december 1925 - Bernstein, Eduard: Naturrätten och socialismen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

490

EDUARD BERN STEIN

"Folktribunen", kan betraktas som den konsekventaste
representanten för kommunismens härledning ur idén om en av naturen
bestämd rätt. "De jämlika" voro revolutionens yttersta utlöpare och
det är betecknande, att samtliga dess ledande medlemmar tillhörde
det intellektuella skiktet. Det är fullkomligt felaktigt att betrakta
deras rörelse som en proletariatets klassrörelse. De jämlika
agiterade visserligen bland folket, de skickade sina agitatorer in i den
tidens fabriker, till Paris’ större arbetsplatser och verkstäder, sökte
vinna inflytande hos arbetarna och vunno det till synes också. Det
har till och med berättats, att de jämlikas sammansvärjning, som
slutligen hade samlat några tusen medlemmar, hade alla utsikter att
vinna framgång. Så har den franske radikale skriftställaren George
Avenet uttryckt sig i Paris "Siecle", och därifrån har denna sats
genom en rad socialistiska avhandlingar gått vidare. Man finner
även ett sådant uttalande redan hos Filippo Buonarroti som deltog
i sammansvärjningen och var dess klassiske historieskrivare. Denna
var emellertid blott ett utflöde av en mycket naiv uppfattning. De
hade alls inga utsikter att vinna framgång för sin sak.
Organisationens form var sådan att den kunde vilseleda om möjligheterna;
men vid första försöket, att i praktiken omsätta den utspekulerade
planen, slog den helt ömkligen fel. Detta har givetvis ingenting
att göra med värdet av den idé, som låg till grund för Babeufs
kommunism. Babeuf har i skilda artiklar utvecklat den i sin tidskrift,
och i en av hans berömda artiklar, som offentliggjordes i
Fölktri-bunen den 30 november 1795, framställdes den absoluta likheten
kategoriskt som naturrätt. Det heter där:

’ "Vi ha uppställt den satsen, att den fulla likheten är en naturlig
rätt, och att samhällsfördraget i själva verket erbjuder den enskilde
en garanti o. s. v."

Senare finna vi i april 1796 i de jämlikes manifest, som var
författat av Sylvain Maréchal, denna underliga sats: "Må all kultur
gå under, om blott jämlikheten är säkerställd", som inledning till
satsen:

"Likheten som är naturens främsta önskan..."

Naturen har alltså icke blott en vilja, utan även önskningar. I
ett andra manifest, som innehåller förklaringen av Gracchus Babeufs
läror, låter den första satsen:

"Naturen har givit alla människor lika rätt till att njuta all
egendom.’’

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:11:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1925/0524.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free