Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 1926 - Brusewitz, Per Emil: Antibolsjevikernas Ryssland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Möjligt är ju också, att den fortgående nydaningen inom
kooperationen kommer att skänka denna större fördelar även inom
detaljhandeln.
I femte kapitlet förklaras, att de våren 1925 fattade ”besluten
betydde den hittills förda bolsjevikiska bondepolitikens slutliga
krasch”. Dels skulle man nu ”med alla medel gynna uppkomsten
av någonting så antibolsjevikiskt som en burgen bondebourgeoisie.
Dels nedsatte man sina ekonomiska krav på den ryska bondeklassen.”
1925 års beslut, varigenom böndernas lagliga rörelsefrihet med
avseende å lega av arbetskraft och arrende något ökats, äro endast en
logisk konsekvens av den ”nya ekonomiska politik”, enligt vilken
rådsregeringen allsedan 1921 söker att, med anlitande huvudsakligen
av statskapitalismens ekonomiska maktmedel samt allt mindre lagbud
och administrativa tvångsmedel, dirigera utvecklingen i socialistisk
riktning. Den väg den ”bolsjevikiska bondepolitiken” då i
verkligheten och i första hand beträtt är premierandet av
lantbrukskooperationen, vilken också efter krigskommunismens avskrivande
visar en starkt progressiv utveckling, syftande till att omfatta
böndernas huvudmassa. Huruvida sovjetsamhällets ekonomiska
maktmedel redan vuxit sig så starka, som bolsjevikledningen vid
utfärdandet av 1925 års beslut förutsatt — starka nog att i längden, utan nytt
tillgripande av tvångsmedel, kontrollera den ”burgna
bondebourgeoisi”, vilken naturligtvis växer upp parallellt med de
kooperativa organisationerna — är ju en helt annan fråga.
Vad åter beträffar ”nedsättningen” av kravet på att få
”avpressa bönderna de medel, som behövdes för att finansiera det
bolsjevikiska experimentet” — man ”nödgades” härvidlag ”avsevärt
moderera sina krav”, enligt förf:s ord ”det kanske snöpligaste
kapitlet i bolsjevismens historia” (!) — var det just den omständigheten,
att ”det bolsjevikiska experimentet”, det socialiserade näringslivet,
nu kan stå på egna ben, som gjort det möjligt för bolsjevikerna att
nu företaga den avsevärda reduktionen av lantbruksskatten!
Härigenom har den hastiga och synnerligen betydelsefulla förbättring av
böndernas positioner och förhållanden till sovjet underlättats, vilken
inträtt under 1925, och varom förf:s bok lämnar läsaren i
okunnighet.
I båda de av förf. anförda avseendena är alltså beteckningen
av 1925 års beslut såsom ”krasch” och ”snöplighet” att ställa saken
rent av på huvudet!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
