Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 1926 - Händelser och spörsmål - Valet i Lettland - Valet i Tjeckoslovakien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÄNDELSER OCH SPÖRSMÅL 60
grekisk-katolska kyrkan. Vidare finns det ett husägarparti och ett parti, som
särskilt tagit sikte på de förstörda områdenas återuppbyggande.
Ett par partier synas icke ha något vidare annat existensberättigande än
att vara livvakt kring någon särskild person, som önskar göra sig politiskt
gällande.
Latgale, den östliga provinsen, är särskilt rikt välsignat med partier. Icke
mindre än sju grupper ha blott representanter i denna valkrets, vartill
naturligtvis komma "rikspartierna’’.
Ett drag som kan vara värt att lägga märke till är att inom ett par av de
större partierna personer nu kommit med, vilka förut gjort sig kända mera
på det kulturella området, men som däremot icke deltagit i den aktiva politiken.
Så är t. ex. fallet med socialdemokraten Kaupinsch och ett par av
demokraternas representanter.
Valet torde icke föranleda någon regimförändring utan medlemmen av
bondepartiet Celmins står kvar som regeringschef.
l/ä/ef i TJeckO’ ^^strätt ha alla män och kvinnor, som fyllt 21 år.
Valbar-hetsåldem är högre, 30 år. Man har valplikt, vilket gör,
Slovakien. ^^^ valdeltagandet är mycket livligt. Det synes vid detta
val i de flesta kretsar ha hållit sig snarare över än under 90 %.
Sammanräkningen sker i tre etapper. I varje valkrets divideras summan
avgivna röster med antal mandat i kretsen och varje parti får så många
mandat som det då erhållna valtalet går upp i partiets röstsumma,
överskjutande röster slås ihop för hela landet och summan divideras med antalet
återstående mandat ökat med ett och även nu fördelas mandaten efter samma
grunder som vid första sammanräkningen. Dock får ett parti komma i
beräkning blott om det fått mandat i någon krets. Eventuellt återstående mandat
besättas i en tredje sammanräkning, då största rester tas i beräkning.
Rösterna på de partier, som vid första sammanräkningen ej fått något mandat,
föras efter vissa regler till de större partierna vid de följande
sammanräkningarna, ett förfarande, som kan verka t. ex. så att det judiska partiets röster
i sista hand hjälpa en av deras tjeckiska motståndares kandidater in i
deputeradekammaren. Onekligen ganska originellt.
De partier, som år 1920 fingo representanter men nu ej deltogo i valet som
särskilt parti voro de tyska demokraterna, de tysk-ungerska socialdemokraterna,
socialistiska föreningen och ungerska bondepartiet.
I valet 1925 deltogo i allt 29 partier av vilka emellertid de 13 ej lyckades
uppnå valtalet i någon krets. Det största av dessa lottlösa partier var det
judiska med 100,000 röster, mest men ej tillräckligt i Karpatoryssland.
År 1924 förrättades kompletteringsval i de landsdelar, som 1920 ännu ej
definitivt blivit införlivade med den tjeckoslovakiska staten, men siffrorna från
dessa val känner jag ej och har därför utgått från enbart 1920 års val.
De tjeckoslovakiska republikanska agrarerna, ministerpresidenten Sjvehlas
parti, har nu intagit socialdemokraternas plats som statens största parti. Sedan
valet 1920 har det slovakiska nationella bondepartiet uppgått i det
republikanska, vilket tagits i beräkning vid ökningens uträknande. Enligt partiets
program vill det främst sträva för de mindre och medelstora jordbrukarnas in-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
