Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, 1926 - Nilsson, i Tånga, Olof: Sockret
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SOCKRET 67
ceptionella åtgärder i handelspolitiskt ok?1i andra avseende från de
med statsfinansiella svårigheter kämpande staterna. På
sockermark-naden råder nu samma kaos som före Brysselkonventionen. De
bet-sockerproducerande staterna hålla inhemska höga sockerpris ined
hjälp av höga tullmurar. Med förstuckna exportpremier,
fraktlindringar o. s. v. dumpas överskottet. Bland annat som världskriget
trasade sönder var även den s. k. Brysselkonventionen. De i
konventionen deltagande staterna hade förbundit sig att avskaffa alla
direkta och indirekta utförselpremier å socker, exporten reglerades
efter vissa överenskomna linjer med straff tull å socker för stater,
som icke deltogo i konventionen. Produktionen och indirekt
konsumtionen reglerades efter regelrätta kapitalistiska principer.
Att sockerindustrien och sockerbetsodlingen är utsatt för en hård
press är utan vidare klart. Industrien kan uppenbarligen icke med
tillämpning av vanliga ekonomiska principer betala råvaran med
ett pris som kan anses skäligt, beroende på dess organisation och
oerhörda kapitalanhopning för vilket icke rimligen nu kan
åstadkommas skälig avance utan en ytterligare belastning av
konsumtionen. Sockret har fått en bitter bismak som försvårar en objektiv
prövning av vår sockerfråga. Industriens urvattnade kapital,
förtrustningen, överdrivna föreställniagar om betodlingens
räntabilitet äro irritationsmoment i prövningen av hur vår sockerpolitik
bör läggas.
Sockerbeskattning, vare sig i form av importtull eller
tillverkningsskatt tillämpas undantagslöst av nästan alla stater.
Ursprungligen beskattat som en lyxvara har tullen nu övervägande
karaktären av finanstull. Så har tidigare varit fallet hos oss. Den
bet-sockerindustri som i hägnet därav växte upp minskade importen,
för att fylla hålen tillgreps tillverkningsskatt eller accis. Skyddet
kom emellertid genom omständigheternas makt att bli alltför högt
trots tillverkningsskatten.
År 1869 beslöts första gången att pålägga betsockertillverkningen
skatt, denna fastställdes till ^/g av införseltullen med successiv
stegring upp till ^/g. Sockerutbytet ur råvaran beräknades uppgå till
tullen å råsocker utgjorde 18,8 öre pr kg. Fabrikerna kommo
under första övergångsåren att erlägga skatt med 3,7 6 öre pr kg.
men åtnjöto ett tullskydd av 15,04 öre pr kg. Då andra
förhöjningen trädde i kraft höjdes råsockertullen från 18,8 till 23,5 öre.
Skatten höjdes visserligen därigenom cirka 2 öre pr kg. råsocker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
