Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, 1926 - Nilsson, i Tånga, Olof: Sockret
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SOCKRET 69
av färdigt socker som uttogs för konsumtion. Skattesatsen blev 13
öre pr kg. och tullen å råsocker 11,75 öre pr kg. samt å raffinerad 17
öre pr kg. Redan ett par år därefter är sockerbeskattningsfrågan
uppe igen, sannolikt närmast med anledning av den nybildade
fusionen inom industrin.
År 1907 bildades Svenska So<3kerf. A.-B. vari ingingo 18 fabriker,
påföljande år tillkom ytterligare en fabrik. ’Vilka enorma
vinstbelopp som sammanförts under årens lopp kom då i dagen. Det
nominella aktiekapitalet i den nybildade fusionen utgjorde 139,000,000
kr. Enligt aktiebolagsregistret ha inbetalts från 1865 t. o. m. 1906
något över 57 millioner, men av uppgifter inhämtade på annat håll
framgår att det verkligen inbetalda kapitalet icke ei^ går upp till
40 millioner. Skillnaden mellan sistnämnda belopp och
aktiekapitalet 139 millioner utgör under årens lopp fooiderade vinstmedel.
Siffrorna tala för sig själva.
Efter endast 2 års vila togs beskattningsfrågan upp igen. I en
regeringsproposition föreslogs att raffinadtullen skulle sänkas från
17 till 14 öre, råsockertullen från 11,7 5 till 10 öre men skatten höjas
från 13 till 16 öre. Nu framträdde emellertid en ny part som
gjorde sitt inflytande gällande, betodlarna hade organiserat sig och ville
ha något att säga till om vid bestämmande av råvarupriset. Bolaget
skulle ha sitt urvattnade kapital förräntat och betoidlarna ett
skäligt pris för betorna. Denna kombination av oförenliga faktorer har
alltjämt spökat då skattefrågan behandlats i riksdagen och
föranlett såväl då som senare väsentliga modifikationer i vad som
objektivt sett motsvarar rättvisa i tull och skatteavseende. Sedan
dess synes riksdagen ha haft synnerligen stor respekt för att röra
vid tullsatsema å socker. Den liberala regeringen, som 1912
föreslog en reglering nedåt, blev av en uppjagad stämning till den grad
uppskrämd av sitt förslag att den fann sig föranlåten att göra detta
till en kabinettsfråga därest detsamma antogs av riksdagen. Ett
parlamentariskt konststycke, som fått namnet
sockerparlamentarism. Skatte- och tullsatserna ha sedan dess förändrats några gånger
och utgöra för närvarande 10 öre resp. 14 öre.
Sockerindustrins betydelse för landet får väsentligen skrivas på
betodlingens konto, utan denna hade industrin knappast
existensberättigande. Industriell verksamhet byggd uteslutande på
råsocker-import vore skäligen meningslös. Skulle betsockerproduktionen icke
stå sig i tävlan med rörsoickret utan rigorösa tullmurar torde dess
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
