Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, 1926 - Olberg, Paul: Paul Axelrod
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PAUL AXELROD
Av PAUL ÖLBERG.
(yyXAVL AXELROD, EN AF DEN RYSKA
SOCIALIS-å^ mens främsta förkämpar, härstammar från en fattig judisk
familj, som måste föra en hård kamp för tillvaron. Han
föddes i en avlägsen by i guvernementet Tschernigoff (Sydryssland).
Gossen upplevde en tröstlös barndom. Som Axelrod själv berättat
i sina memoarer, visste han och hans syskon intet om
barndoans-glädje. De levde helt ensamma i en stuga, liksom avspärrade från
världen. Den omedelbara anledning, som öppnade dörren för gossen
till folkskolan, är högst intressant. På 1850-talet inrättade den
ryska regeringen särskilda skolor för judiska barn. I ledningen
för dessa skolor stodo ryska lärare, som skulle undervisa i ryska
språket. Den rättslösa judiska befolkningen, soan levde isolerad från
den ryska, ville av religiösa skäl icke tillåta sina barn att besöka
dessa ’’kristliga" skolor. Föreståndaren fordrade emellertid att
den judiska församlingen skulle sända ett bestämt antal barn till
skolan. Inför denna ’ ’kritiska situation’’ hänvisade församlingen de
fattigaste barnen till dessa skolor. Av denna anledning blev den
lille Axelrod "prisgiven". Under skoldagarna erhöll han, efter den
tidens judiska bruk, som fattig lärjunge "dagar" hos välbärgade
familjer, d. v. s. förplägnad hos bestämda familjer en bestämd dag
i veckan. Då han avslutat folkskolan i staden Sehloff, begav han
sig till Mogiloff, för att där söka sig in i gymnasiet. Hans kontanter
utgjorde då 35 kopek. Redan några år efter gymnasietiden började
Axelrod att intressera sig för de stora kulturfrågorna, läste mycket
och sökte sprida sina åsikter bland kamraterna. Självklart var han
då varken revolutionär eller socialist. Denna väg beträdde han
först senare som student.
Aktiv revolutionär blev Axelrod i början av 1870-talet. Någon
folkrörelse kunde det i den tidens Ryssland ännu icke vara tal om.
Revolutionärerna uppställde för sig det målet "att gå ned till
folket" för att genom råd och dåd hjälpa det i dess tunga vardag. De
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
