Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3, 1926 - Sköld, Per Edvin: Ökad jordbruksnybildning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÖKAD JORDBRUKSNYBILDNING 153
får icke någon hjälp med att ordna för sig. Den som grundar
sitt egnahem på enskild mark, slipper att taga några initiativ
själv — det gör andra för honom, kanske inte alltid till hans
fördel — men ändå. Och med hänsyn till den svårighet att finna
sig tillrätta med papper och former, som vidlåder vår
allmogebefolkning, är det icke underligt, att man icke kommer sig för på
egen hand. I bristen på organisation i och för omhändertagandet
av den jordsökande toirde huvudorsaken ligga till den
förhanden-varande svaga efterfrågan på kronojord till jordbrukslägenheter.
Efter detta försök till ett koaistaterande av orsakerna till att
kronojorden icke tages i anspråk i rimlig utsträckning för
jordbruksnybildningen, torde en liten diskussion av vägarna till
åstadkommande av bättre förhållanden vara på sin plats.
Härvidlag torde till en början böra ordas något om de
anvisningar till förevarande frågas lösning, som givits av årets riksdag,
då efter borgerlig samling genomtrumfats en skrivelse till regeringen
med anhållan om framläggandet efter vederbörlig undersökning för
nästa års riksdag av planer för styckning av krooioegendomar. Detta
förslag bekämpades av soicialdemokraterna icke på grund av
motvilja mot att kronoegendomar styckas, utan av praktiska skäl. Om
avsikten, såsom, troligt, är att arrendelediga kronoegendomar efter
hand skulle i styckningslotter utbjudas på auktion, bleve onekligen
följden, att stor tillgång på kronojord för egnahemsbildning
upp-stode, men om någon efterfrågan skulle uppstå, berodde väl närmast
på, om andra förutsättningar vore för handen. Egnahemsbyggarna på
kronojord finge lika litet då som nu den hjälp att finna sig till rätta,
som de så väl behöva. En utväg till att åstadkomma resultat med
riksdagsinitiativet vore ju att skapa särskilda lånemöjligheter och
tillfällen till hjälp och råd åt egnahemsbyggarna på kranomarken.
Härigenom skulle sida vid sida komma att arbeta tvenne
egnahemsrörelser, en på kronojord och en på enskild mark. Att detta utan
ett synnerligen intimt och förtroligt samarbete skulle giva goda
resultat är emellertid otroligt, och här upprulla sig synnerligen
invecklade och svårlösta organisationsproblem.
Och det är just, såsom avan påpekats^ detta, som är sakens
kärnpunkt.
Att kronans mark icke tagits tillräckligt i anspråk för
egnahemsbildning, beror på organisatoriska brister. På avhjälpandet
av dessa måste ansträngningarna sättas in. Och då står man inför
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
