Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3, 1926 - Dan, Th.: Det bolsjevikiska experimentet och socialismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DET BOLSJEVISTISKA EXPERIMENTET] 169
sig från den specifikt ryska utformningen av dessa debatter och de
specifikt ryska villkoren i allmänhet. Ur tvisten mellan Stalins och
Sinovjevs anhängare framgår då det rent teoretiska problemet
angående metoderna för socialismens förverkligande, varmed
socialisterna syssla i alla framåtskridna länder, i vilka arbetarklassen står
omedelbart inför uppgiften att övertaga makten och utnyttja den
till förmån för den socialistiska omdaningen.
Huru skall det segrande proletariatet gå till väga? Skall det göra
försöket att ’’socialisera" hela hushållningen, — börjande med
storbankerna, fabrikerna, storföretagen inom lantbruket,
affärsföretagen ända ned till böndernas jordstycken, hantverksföretagen och
marknadsstånden. Däri bestod teori och praxis hos den s. k. ’
’krigs-kommunismen’’ med dess av Bucharin förkunnade "ekonomiska
politik för övergångstiden"; däri består ännu i dag det system, som
hyllas av Sinovjev-gruppen. Efter övergången till den "nya
ekonomiska politiken" kastade Lenin denna teori om "integral
socialisering" över bord och skapade en ny teori; eller rättare: han vände
tillbaka till den marxistiska teorin, som skisserats av Marx och Engels
(framför allt i deras betraktelser över bondefrågan), som närmare
behandlats av Kautsky i hans "Social revolution" och hans
"Proletär revolution", vidare utbyggts i den omfångsrika litteraturen
över socialiseringsfrågan och preciserats i det österrikiska
agrarprogrammet.
Enligt denna teori få blott "kommandospetsarna", d. v. s. de
storkapitalistiska, koncentrerade elementen av folkhushållningen
exproprieras och socialiseras. Alla andra företag, isynnerhet
bondehemmanen få ej genom tvång socialiseras. Först under loppet av
den fortsatta historiska utvecklingen kan i betraktande av den
ekonomiska och samhälleliga överlägsenheten hos den socialistiska
hushållningen, som icke arbetar för profit utan för det planmässiga
tillfredsställandet av de samhälleliga behoven, under inflytande av det
segrande proletariatets politik i dess helhet och den grundläggande
omdaningen av samtliga sociala och kulturella livsformer en
småningom skeende övergång av småhantverkarna och handlarna,
hemarbetarna och bönderna från den individuella penning- och
varuhushållningen genom kooperation till kollektivism äga rum och så
den "integrala" socialiseringen av den samhälleliga ekonomin finna
sin avslutning. Ur denna synpunkt, enligt vilken den "nya ekono-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
