Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, 1926 - Cederblad, Nils: Befolkningsfrågan i Sverige under äldre tider
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BEFOLKNINGSFEÅGAN I SVERIGE UNDER ÄLDRE TIDER 227
folkningsfrågans lösning, då man saknat en auktoritativ utredning
av de viktigaste momenten: vårt lands ekonomiska framtidsutsikter
samt faran av en rasförsämring därigenom, att underlägsna raser
och folkelement ej vidtagit någon begränsning av sin tillväxt.
Diskussionen om nymalthusianismen har därför blivit föga
fruktbringande.
Det finns knappast någon möjlighet att erhålla en riktig
uppfattning om den nuvarande situationen, för så vitt man ej söker se
den i sitt historiska sammanhang. Först när man fått en översikt
av de befolkningspolitiska åskådningarna förr i tiden och
befolkningsproblemets faktiska gestaltning, inser man, hur
revolutionerande utvecklingen under de senaste årtiondena varit. För studiet
av våra dagars befolkningsproblem är det lärorikt, för att ej säga
nödvändigt att ständigt gå tillbaka till förhållandena under äldre
perioder för att genom jämförelser mellan förr och nu få det rätta
perspektivet på nutiden. Åsikterna om vilka åtgärder borde
vidtagas för att främja folkets bästa, påverkades då liksom nu i hög
grad av folkmängdens och levnadsstandardens växlingar från den ena
tidsperioden till den andra. Skall man förstå, hur de olika
befolkningsteorierna kunnat uppkomma och vinna utbredning, måste man
samtidigt ha för ögonen, vad statistiken visar om folkets tillväxt och
avtagande med goda och dåliga tider.
Flera skäl finnas för att ej gå längre tillbaka än till mitten av
1700-talet, när det gäller att belysa de befolkningspolitiska
åskådningarnas utveckling och vår befolknings historia. Vid denna tid
fanns nämligen den teori om den bästa befolkningspolitiken, som
nästan oavbrutet varit förhärskande ända till våra dagar, fullt
utbildad. Vidare äga vi från 1750-talet ett förträffligt statistiskt
material över den svenska folkstocken och dess förändringar, som gör
det möjligt för oss att följa vårt folks öden och äventyr år för år.
Det är ej svårt, att ur det allmänna politiska läget i Sverige
under frihetstiden spåra orsakerna till den inriktning, som det
befolkningspolitiska tänkandet då erhöll. Den kraftiga expansion av det
svenska väldet, som försiggått under storhetstiden, var nästan på
förhand dömd att snart gå tillbaka, ty Sverige, som skulle vara
huvudlandet i ett vidsträckt rike, ägde ej den nödvändiga
folkmängden för att kunna dominera. Försöken att i det längsta bevara
ledningen vid Östersjön medförde, att folkmängden blev så decimerad,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
