Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, 1926 - Wigforss, Eva: Kris och planmässighet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kris och planmässighet 273
visar t. o. m. stegring i pris. Arbetslösheten kan ibland gå upp till
10 % i bottnen av en kris d. v. s. fyra gånger den i Väst-Europa
normala (oavsett korttidsarbetet). Summan av reallönerna går
vanligen tillbaka med en avsevärd del av vad man vunnit under
högkonjunkturen. ’’Detta är visserligen allvarsamt nog, om det oekså
inte motsvarar de genom hela depressionens psykologiska atmosfär
uppammade överdrivna föreställningarna. Men endast om man
frånsäger konjunkturens pulsslag varje funktion, kan man ensamt
häri finna ett argument för en politik, som helt undertrycker
prisrörelserna. Eljest ligga andra medel närmare till hands.’’
Ett sådant medel är en större kunskap om det kapitalistiska
maskineriet, och om än påståendet ’ ’att förutse en kris är att neutralisera
den" kan kallas överdrivet^ har man skäl att hoppas mycket av en
utbredd kännedom om statistiska data och teoretisk analys som
motvikt mot spekulationsexcesser. Ett behov av ett större eller mindre
mått av ledning inte bara för penningpolitiken utan för näringslivet
överhuvud finns utan tvivel. Vad Schumpeter däremot betvivlar är,
att man bör behandla kriserna som sjukdomar, som det gäller att
övervinna. Man bör snarare anse dem som normala funktioner hos
samhällskroppen och inrikta sig på ett övervinnande av deras oaida
följder. Vad man då nu för omedelbart genomförande i
myntreformatorernas namn kari yrka på reduceras till mera blygsamma mått,
helst som de nuvarande metoiderna för behandlingen av kriserna
inte kunna anses verkningslösa: arbetslöshetsförsäkring,
nödhjälpsarbete och koncentration av beställningar från stat, kommun och
större företag till depressionsperioderna.
Vad som däremoit ligger i deras strävanden på längre sikt är
emellertid inte bara det inflytande på näringslivet för och genom
penningpolitiken, som ju redan delvis är en verklighet i
diskontopolitiken och bankemas beroende av centralbanken, utan en
ledning av hela näringslivet, en ny metod till en planhushållning i
vilken penningpolitiken överhuvud inte längre är självändamål och
inte mer har något självständigt mål utan är ett näringslivets
instrument, en tjänare av samhällets allmänna syften. Och häri ser
Schumpeter den största betydelsen såväl som det egentligt
nyskapande i den tankeriktning Keynes representerar.
Förutsättningen för att en sådan politik skall vara möjlig är en
detaljerad kännedom om näringslivets alla yttringar, för vilken det
knappast finns någooi privat affärshemlighet. Den gamla kursens
18
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
