Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, 1926 - Wigforss, Eva: Kris och planmässighet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kris och planmässighet 275
klart för sig att prisnivåns stabilitet inte kan bli någon evig ledfyr,
utan snarare medvetna planmässiga förändringar av den bli ett
viktigt medel för en sådan politik, och att industriernas öden,
produktionsriktning och metoder såväl som fördelningen av
produktionsresultatet komma att dragas in under centralorganets
kredit-p oli tiska inflytande.
Detta engelska försök att skapa ett instrument för en
planhushållning visar Schumpeter fram som ett led i en tankekedja, som börjar
hos de liberala ekonomerna. De visade upp en hel rad fall, där ett
ingrepp i den fria konkurrensen skulle vara fördelaktigt. De gingo
ut från den fria konkurrensens företräden, och deras hänvisningar
till en reglering av den voro visserligen sparsammare än hos den
stora massan samhällsreformatorer. Men de voro så mycket mera
välgrundade och hållbara.
Det är Edgeworth och Marshall och dennes lärjungar särskilt
Pigou, som så byggt upp ett system av näringspolitik, grundat på
vetenskapliga teorier, och ur denna skola kommer också Keynes och
hans reformplan. För att förstå denna rätt måste man komma ihåg,
att Keynes antar att de tekniska framstegen fortgå i ett sjunkande
tempo och att lagen om den avtagande avkastningen kommer att få
en ödesdiger praktisk betydelse. Om produktionen alltså, såsom han
tror, mer och mer tenderar att bli en mekanisk omsättning av
vetenskapliga resultat i praktiska metoder och att få allt mindre behov
av starka personligheter, kan man inte lägga så stor vikt vid det
privata initiativet. Kommer härtill en förändring i levnadsvanor
och livsåskådning och familjens och privategendomens allt mindre
betydelse för livsföringen, så kommer man till en ståndpunkt, från
vilken förbättringar i samhällets ekonomiska apparat förefalla
mycket nödvändigare än den utveckling^ som frodas i
konkurrenssamhället, och där ett hushållande med alla nationens tillgångar blir
viktigare än ett slösande framstormande. Från denna synpunkt ser
Schumpeter hela denna riktning och särskilt Keynes reformplan
som ett mycket allvarligt förarbete till en socialism som får tagas på
allvar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
