Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, 1926 - Floodh, Elis C:son: Fängelser och rasforskning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
300 elis c:son floodh
De maktägande ha ju inte helt kunnat undgå att taga intryck
av ovan framförda syn. De så kallade brottslingarna steglas ieke
numera, tumskruven, svenska gungan, sträckbänken oich beckstöveln
ha förflyttats från domsalarna och fängelserna till museerna, fastän
det alltjämt finnes en och annan som anser redskapen på arätt plats.
Våra galgbackar ha fallit ur bruk och häxprocesserna äro ett minne
blott. Men de gråa, kalla fängelserna med de eländiga
skottgluggarna till fönster, som varken släppa in solens strålar, blommornas
dofter eller fåglarnas ljuvliga sånger, finnas ännu kvar i orubbat
skick, vittnande om svunnen grymhet, traditionsbundenhet och
skygghet för rättfärdighet och franisyn. Den moderna
civilisationens sätt att hämnas på olyckliga människors lättsinniga och
ansvarslösa gärningar, framstår för oss så mycket grymmare och
me-ningslösare därför^ att den moderna rasforskningen oaktat sina
brister säger oss, att de s. k. brottslingarna äro själsligt defekt a och
olyckliga, som böra behandlas på samma sätt som andra sjuka.
Under 1700-talet och senare förfäktade filosofer, forskare och
idealister den uppfattningen, att alla människor vid födelsen voro
lika. De påtagliga olikheter, som småningom uppstodo, tillskrev
man yttre inflytanden. Såväl Helvetius som Kant trodde, att
olikheten mellan människorna berodde på skillnaden i uppfostran. Att
så icke är fallet, inses ganska lätt. Helt vivsst har en god uppfostran,
här taget i dess vidsträcktaste bemärkelse, stor betydelse för
utvecklandet av individens goda anlag. Men uppfostran skapar varken
begåvning eller snille. Genom rasforskningen börja vi förstå
sanningen i det banala engelska uttrycket, att "man inte kan göra en
silkesbörs av ett soöra’\ Den bästa uppfostran i världen kan inte
göra en stor diktare eller uppfinnare av en idiot, lika litet som den
kan skapa en stark samhällskänsla hos en individ med antisociala
eller asociala drifter och anlag. Uppfostran kan utveckla de goda
anlag, vi fått i arv, och hålla dåliga drifter och tendenser tillbaka,
mera förmår den ej. Men vi få naturligtvis ej underskatta miljöns
och uppfostrans betydelse för mänsklig odling och socialt
framåtskridande. Det bästa folk i världen kan gå under, om de goda
anlagen vårdslösas genom en usel miljö. Vi behöva endast erinra oss
de gamla kulturfolkens undergång i följd av slaveri, det friska och
unga blodets avtappning genom mångfalden av krig etc.
För att komma underfund med hur grymt och oförnuftigt det är
att spärra in s. k. brottslingar i mörka fängelser, där de äro av-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
