- Project Runeberg -  Tiden / Adertonde årgången. 1926 /
311

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, 1926 - Tiander, Karl: Rysslands journalistik

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

kysslands journalistik 317

"Novoje Vremjas" grun’dläggare och mångårige redaktör var
Suvorin, den ryska journalistikens måhända intressantaste figur.
Suvorin förfogade över ett fängslande journalistiskt temperament
och hans ’’Korta brev" framkallade alltid livliga diskussioner, ja,
ibland väckte de allmän förtrytelse, när han cyniskt gisslade den
studerande ungdomens frihetsträngtan. Under sin tidigare period
var Suvorin liberal. En äldre judisk advokat B. har berättat mig,
att han i sin ungdom gråtit förtjusningens tårar över Suvorins
artiklar. Detta hindrade icke Suvorin, att sedermera uppträda som
Rysslands hänsynslösaste antisemit. Men ungdomens intryck voro
så mäktiga, att de flesta, som mindes ’’Novoje Vremja" från den
liberala tiden, även läste Suvorins tidning senare, när dess riktning
gick stick i stäv med deras egen.

Ur Suvorins nyligen publicerade dagbok veta vi, att Suvorin i sitt
innersta alltid förblev sig själv trogen. Han föraktade grundligt
hela regeringssystemet och var övertygad, att revolutionsvågen förr
eller senare skulle skölja bort tsaren och hans satraper. Men tillika
tänkte Suvorin: så länge jag lever, hållas de ännu.

I sin ungdom hade Suvorin lidit stor nöd, men i sina senare år
tog han revansch och hans tidning blev ett av de lukrativaste företag
man kunde tänka sig. På sin dotters bröllopsdag gav Suvorin åt
henne som hemgift inkomsterna från dödsannonserna. Den, som
någorlunda höll på den goda tonen, anmälde inom familjen
inträffade dödsfall i "Novoje Vremja". En dödsannons före texten
kostade 100 kronor och efter texten 50 kronor; då dödsannonsernas
sammanlagda antal sällan understeg 20 stycken, så var den originella
bröllopsgåvan ingalunda att förakta.

"Novoje Vremja" betalte de högsta journalistiska honoraren i
Ryssland och samlade därför verkligen framstående pennor i sin
tjänst. Mensjikov skrev understreckare på 400—500 rader och
uppbar utom representationspengar ett honorar av 80 öre per rad. För
att åstadkomma den mängd artiklar, som "Novoje Vremja" kunde
förbruka, höll Mensjikov en stab av sekreterare och ibland kunde
han taga sin tillflykt till adressboken och uppräkna ett hundratal
universitetsprofessorer eller läkare eller advokater bara för att visa,
huru judarna dominerade inom de nämnda branscherna och huru de
rent ryska namnen utgjorde ett försvinnande mindretal. Mensjikov
lär ha blivit arkebuserad av sovjetmyndigheterna som oförbätterlig
reaktionär.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:34:55 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1926/0319.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free