Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, 1926 - Händelser och spörsmål - Solidaritet och monopolism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’^20 händelser och spörsmäl,
tarsainmanslutning och ett monopolistiskt affärsföretag, göra sig skyldiga till
att placera likhetstecken på fel ställen. Fackföreningsrörelsens hela upprinnelse
och ändamål hindrar den från att bli räknad till samma kategori som
privatkapitalistiska truster och karteller. Det är dock i själva verket rätt likgiltigt, om
man i teorin kan använda likhetstecknen eller icke. Avgörande äro
verkningarna av de olika monopolen, där de förekomma. Och det lär väl icke kunna
förnekas, att de privatkapitalistiska monopolen och arbetarmonopolen likna
varandra därutinnan, att d^ motverka andra företags resp. arbetares legitima
intressen, att de skada konsumenterna, att de bilda olämpliga utväxter på den
ekonomiska ordningen.
Författaren har obestridligt rätt däruti att kritikerna i det borgerliga lägret
gjort sig skyldiga till det grova misstaget att generalisera undantagsfall, då
det gällt monopoliseringstendenserna inom fackföreningsrörelsen. Tendenser ha
förekommit men det ekonomiska livets egen beskaffenhet har hindrat dem att
bliva förhärskande inom något större område. Fackföreningsrörelsen .bör dock
se upp med de tendenser som här gjort sig gällande. Ett tolererande av dem
skulle skada en sund utveckling av folkhushållet och därmed även
arbetarklassen.
Fackföreningen har aldrig varit och kan aldrig få bliva ett visst
antal personers egendom, en främjare av endast gruppintressen. Att
stänga fackföreningen är absurt. Den unge arbetaren kan ju icke hjälpa,
att han blev mogen att söka sig till fackföreningen efter det hans äldre
kamrater gjort sitt inträde i densamma. Avstängningspolitiken kan medföra
svåra ekonomiska konsekvenser för många arbetare och den blir värst för de
fattigaste. Dessa kunna ej stänga sina yrken. Dit tränges arbetskraften och
pressar på lönerna. Skogs- och lantarbetet känner i hög grad denna press.
Icke endast ekonomiska vådor har monopoliseringen. Den är oförenlig med
arbetarklassens solidaritetstanke. Den ställer arbetargrupper i harnesk mot
varandra. Det ekonomiska livet är ytterligt känsligt för alla ingripanden och en
tillstramning eller mbbning på det ena arbetsområdet kan lätt återverka på det
andra. Det är icke alls så att då en grupp lyckas höja sina löner, den snart drar
de andra gnipperna efter. I själva verket är det närmast tvärtom: då en eller
flera grupper väsentligen lyckas höja sina löner, så få de andra så mycket
mindre.
Vi tvivla på att något annat lands arbetarrörelse skulle vara mogen för en
skrift sådan som Sigfrid Hanssons senaste. Glädjande nog har den svenska
arbetarrörelsen kommit så långt att den med jämnmod kan mottaga en dylik
framställning från en av sina egna. För något tiotal år sedan skulle det nog ha
gnisslat. Men erfarenheten gör vis. Man kan vara glad över att denna
erfarenhet fått en sådan tolk som Sigfrid Hansson.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
