Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6, 1926 - Wicksell, S. D.: Folkmängden och dess förändringar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
324 S. D. WICKSELL
framgå, att siffronna för ogifta män, resp. ogifta laannor i
avaii-nämnda åldrar under äldre tider varit avsevärt lägre, vilket ju
även står i överenjsstämmelse med i föregående tablå iUustrerade
förhållande, att i>roeenten ogifta inom den vuxna befolkningen starkt
ökats. Sundbärgs siffror visa dessutom hän på, att talen för de
ogifta männen på 1700-talet varit lägre än för kvinnorna, alltså
tvärt emot vad fallet numera sedan länge är. Proportionstalet för
de gifta kvinnorna mellan 15 och 45 år, det kanske viktigaste av
aUa de anförda talen beträffande civilståndet, har enligt Sundbärgs
beräkningar ganska kraftigt avtagit från år 1750 till 1880. År
1750 har Sundbärg siffran 113, år 1800 siffran 106 ceh år 1850
siffran 100. Det är uppenbart, att den nedgång av proportionen
inom befolkningen av gifta kvinnor i fruktsaimhetsåldem, varpå
dessa siffror häntyda, är av allra största betydelse för bedömandet
av nativitetens förändringar genom tiderna.
FoMonängden såväl som dess fördelning efter ålder, kön och
civilstånd, d. v. s. befolkningens storlek och inre struktur, bestänuneis
uppenbarligen helt och hållet av den nativitet och dödlighet,
giftermålsfrekvens sa-mt ut- och invandrdng, som ägt rum under den
föregående mansåldeim. Jag övergår därför till att i korthet redogöra
för var och en av dessa faktorer.
Vad angår giftermålsfrekvensen nöjer jag mig med följande
allmänna påpekanden. Giftermiålsfrekvensen i Sverige har under
den tid vår befolkningsstatistik pågått (sedan 1750) hållit sig
mellan 10 odi 5 giftermål årligen, per 1,000 invånare. I stora drag
kan man säga, att den visat en märkbar tendens att avtaga. I
medeltal för åren 1751—1800, 1801—1850 samt 1851—1900 var
giftermålstalet 8,5, 7,9 och 6,6 årligen per 1,000 invånare. Från
sekelskiftet fram till världskrigets början höll giftermålstalet sig
omkring 6,o, men steg därefter och nådde år 1920 den
anmärkningsvärt höga siffran av 7,3, en nivå, som i Sverige icke
iakttagits sedan 1870-talet. Efter 1920 har giftermålstalet åter något
avtagit och står det år 1925 i siffran 6,2. — Medelåldern vid
giftermål var år 1916—20 för män 30,46 år och för kvinnor 26,98 år.
Såväl för män som för kvinnor har den hållit sig
anmärkningsvärt konstant helt sedan 1860-talet, dock har någon nedgång (mied
omkring 1 år) förmärkts för kvinnokönet. Till dels beror denna
nedgång emellertid på en högst betydande minskning av relativa
antalet oangiften, vilka uppenbarligen i regel äga rum vid mera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
