Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6, 1926 - Vessby, Hadar: Sjuktjänstledighet och arbetsbelastning i skolor och ämbetsverk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
336 HADAR VESSBY
platserna inom diplomatin eller domareväsendet, en student t. ex.,
som framgångsrikt arbetar inom bankfacket, har utsikt att bli
bankdirektör en gång i tiden o. s. v., men för att få lektors lön måst^
man vara filosofie doktor.
Den lärarlönekommitté, som av regeringen tillsattes den 3
december 1920 och vilkens majoritet bestod av ioke skolman, säger: ’’Den
verksamhet och det arbete, ssoon lärare av olika slag utöva i
saan-hällets och det allmännas tjänst, har av ålder underskattats i
för-liållande till de funktioner, som inom andra samhällslivets områden
verka i det allmännas intresse. Till följd härav hava också
lärarkårerna sedan gammalt kommit att intaga en i förhållande till andra
samhällsklasser i ekonomiskt hänseende tillbakasatt ställning’’.
Att lärarkårerna intaga en "i ekonomiskt hänseende tillbakasatt
ställning" är ett allmänt känt men icke dess mindre stundoan
förnekat faktum. Åt dean, som på ett bekvämt sätt vill skaffa sig
kunskap om lärarnas ekonomiska förhållanden, rekommenderas Nils
Helgers välslrrivna, vederhäftiga oich hovsamma lilla broschyr
"Staten och lärarna. En upplysnings,<3krift". Yad beträffar
läroverks-lärarna anbefalles dessutom till studium och eftertanke den [-up])-märksammade-] {+up])-
märksammade+} artikel, som prof. A. G. Högbom har publicerat under
rubriken "Om lönevillkor och kompetensfordringar för
lärarbefatt-ningar vid de allmänna läroverken" (Svensk Tidskrift 1924, häft. 5).
Ännu ha läroverkslärarna icke fått den lönereglering, som skulle
ställa dem på samma plan som andra kategorier befattningshavare.
Att den Sandlerska regeringen icke anså.g sig kunna framlägga
pro-positiooi om lönereglering måste ur lärars^mpunkt böklagas, samtidigt
som erkännande ges regeringen för dess strävan att förskaffa
läro-verl^slärama tillfällig höjning å löneförbättringsbeloppen och på så
sätt jämna vägen för den kommande reforanen.
Det motstånd, som kommer att resas gentemot lärarnas definitiva
lönereglering, torde ikläda sig sparsamhetens täckmantel.
Sparsamheten i sig själv är helt visst ett gott, men även det goda kan urarta
och bli ett ont. Så sker, om tydliga rättsskäl bli lidande av
sparsam-hetsåtgärdema. Det är klokt att spara; ändock lär det finnas en
sparsamhet, som förmår bedraga själva visheten. Att
sparsamhets-nitet varit så synbart under senare år, förklaras av den allmänna
depressionen efter kristiden och den i samband därmed följande
reaktionen mot kristidens ekonomiska lättsinne. Under krisåren
rullade guldtunnoma; nu gäller det att se till att varje person gör
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
