Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6, 1926 - Vessby, Hadar: Sjuktjänstledighet och arbetsbelastning i skolor och ämbetsverk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
338 HADAR VESSBY
Att endast neka och förneka övertygar ingen. Det är nödvändigt,
inte endast att lärarna framhäva sitt i jämförelse med andra
statstjänstemän ogynnsammare ekonomiska läge utan oofcså att de visa,
att deras arbete i rent yttre mening är likvärdigt med andraiS, att
således deras arbetsbelastning är lika stor som de kritiserandes egen.
Därtill (kräves siffror; de tala ett redigt och kyligt språk.
Artikelförfattaren har sökt efter en användbar — och följaktligen
fullkomligt opolitisk — mätare av arbetsbdastningen och har trott
sig finna den i det inom en viss kår rådande hälsotillståndet. Eller
på annat sätt uttryckt: i oförmåga till tjänsteutövning på grund av
sjukdom under viss tid.
Förvisso är en dylik statistik icke något oklanderligt
mätningsinstrument. Men det kan med fog betecknas som användbart. Den
som är förtrogen med förhållandena inom våra skolor och läroverk
vet, att då tjänstledighet under en längi^e tid måste begäras på
grund av sjukdom, då är orsaken i de allra flesta fall att söka i
överansträngning eller följdsjukdomar därav. Det är sömnlöshet,
svår nervositet o. s. v. Nu kanske häremot invändes, att inte endast
det lagstadgade skolarbetet med åtföljainde hemarbete är skulden
till det cmda; det kan vara extra ai^bete och aimat med. Härtill
svaras, att man ej annat än i nödfall riskerar det dyrbaraste man
äger, hälsan. Måste en lärare pressa sig till det yttersta för att
hålla sin ekonomi flytande, då har som regel staten huvudparten
av ansvaret. Undantag från denna regel gives det naturligtvis. — I
detta sammanhang kan påpekas, att även folkskollärarna i många
fall tvingas att söka sig biförtjänster. Därom skriver överlärare
Helger i omnämnda skrift: ’ 1 fråga om folkskolans lärare har
(lä-rarlöne) kommittén icke anskaffat någon statistik över antalet
timmar extra undervisning, men det kan med visshet antagas, att det
extra arbete, som dessa utföra, icke är mindre utan
snarare mera omfattande än läroverkslärarnas".
Förhållandena inom ämbetsverken känner jag ej så väl, men jag
har grundad anledning att förmoda, att även där i allmänhet taget
antalet fall av längre tjänstledighet på grund av sjukdom kan
vara upplysande, vad angår arbetsbelastningen i verket. Då jag
vid ett tillfälle lyckönskade en ämbetsman i chefställning till hans
befoirdran, erhölls svaret: ’ ’Det är inget att lyckönska till, för det
har kostat mig hälsan".
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
