Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6, 1926 - Stolpe, Herman: Socialism och fri konkurrens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
350 HERMAN STOLPE
spelet. Nu är sanningen den, att såväl förvärvsmässig affärsdrift
som konsumentkooperativ verksamhet i sina moderna former ge
uttryck åt organisatoriskt högre strävanden, än som kan anses
förenligt med fri konkurrens i ursprunglig bemärkelse. Den
förvärvs-mässiga driften har emellertid i ett otal fall överskridit gränsen till
monopolism och innebär för den skull ett hot mot samhällets
ekonomiska sundhet. Konsumentkooperationen åter ger garantier för
att en eventuellt förvärvad maktställning kommer att användas till
den samlade konsumentmassans, d. v. s. till samhällets, fördel.
Även socialismen ställer sig i klar opposition mot den primitiva
ekonomiska frihet, som ger enskilda eller grupper av enskilda
möjligheter att skaffa sig fördelar på andras bekostnad. Karlely har
med styrka framhävt, att det centrala i socialismen är
"delaktighets-tanken’’, d. v. s. att samhället skall förvandlas till egendom för alla
dess medlemmar, där var och en ej blott äger skyldigheter utan
även rättigheter som medbestämmande delägare. Ingenting bjuder,
att denna enkla och förnuftiga grunduppfattning nödvändigtvis
förordar en obetingat centraliserad och till staten som företagare
överförd ekonomisk tvångsmakt. Den svenska socialiseringsnämnden har
också med ett praktiskt organisationsförslag visat, att den, där
ekonomiska skäl därför finnas, oförbehållsamt förordar åtgärder, som
äro direkt i strid med en dylik tvångsorganisation. Å andra sidan
bjuder samma gninduppfattning obönhörligen, att samhällelig
äganderätt av en eller annan art kommer till stånd, där den enskilda
ekonomiska handlingsfriheten och förfoganderätten mynnar i en mer
eller mindre ohöljd tvångsbeskattning av samhällsmedlemmar.
Socialismen äger ingen skräck för konkurrens. Tvärtom är den
mån om att förorda sådan i många fall, där den ej existerar. Ett
utslag av dess grunduppfattning är exempelvis bottenskoleidén, där
ändamålet är att bereda alla folkets krafter möjligheter till lika
utbildning. Likaså framhålles beträffande det internationella
handelsutbytet frihandelns nödvändighet, vilket allt är följdriktiga
konsekvenser av en allmän anda, som är riktad mot chauvinistisk
isolering och privilegierades självgoda exploatering av likaberättigade
medmänniskor. I den mån konkurrensen är i stånd att bjuda
garantier för att det helas välfärd ej kommer under fåtalets godtycke,
ligger det ej sunt förnuft i att reagera mot systemet. Å andra sidan
är det en ofrånkomlig plikt för socialismen, att där en ohöljd
ekonomisk frihet leder till våldförande på de enskildas och det allmännas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
