Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6, 1926 - Tiander, Karl: Rysslands journalistik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
S74 KABL TIANDRR
mande Land), som i sitt program fullkomligt ansluter sig till
"Mi-nuvsjie 6ody’\
Ännu återstå de apolitiska tidskrifterna. Ryska kultusministeriet
utgav månadsskriften Journal Ministerstva Narodnavo
Prosvetsje-nija (Folkupplysningsministeriets Journal), vars ståtliga serie av
flera hundra band har ett enormt vetenskapligt värde. Suvorin utgav
tidskriften Istoritjeski Vestnik (Historiska Budbäraren), som
publicerade patriotiska minnen och krigshistoriska artiklar, d. v. s. det
material som icke ägnade sig för de socialistiska tidskrifterna. En
mycket spridd tidskrift utan litterär betydelse var Vestnik Znanija
(Vetandets Budbärare), som i populär form förtäljde om
vetenskapens vinningar och utveckling. I de flesta ryska hem lästes även
den illustrerade veckotidskriften Niva (Åkerfältet), som utgavs av
en tyskfödd förläggare Marx. ’ ’Niva’’ uppnådde en oerhörd
popularitet, när Marx kom på idén att som premier utdela ryska klassiker.
För det billiga abonnemangspriset av 6 rubel per år erhöll man 52
nummer av ’’Niva’’ och dessutom 12 volymer Turgenjev, Dostojevski,
Lermontov, Tjechov o. s. v. Marx’ förlag utvecklade sig på detta
sätt till ett bland de största i Eyssland.
Speciella konsthistoriska och konstteoretiska frågor dryftades i
månadsskrifterna Staryje Gody (Forna Åv)jGorod i Usadba (Stad
och By) och Apollon. Denna övei^sikt, som ännu icke är fullständig,
ger emellertid en föreställning om huru
tidskriftslitteraturen-florerade i Ryssland som i intet annat land. I bildade familjer i
Ryssland stod vanligtvis i salen ett särskilt bord där de senaste
tidskrifterna voro utbredda. Konversationen rörde sig för det mesta kring
frågor, som dryftats i tidskrifterna, så att det var bra att ha dem
nära till hands. När jag under nedskrivandet av dessa rader tänker
på det intensiva intellektuella liv, som då pulserade i Ryssland, har
jag svårt att fatta, att all denna härlighet försvunnit och fått vika för
en trångsynt partipropaganda.
VIII.
SOVJETPRESSEN.
Sovjetpressen har tills dato genomlevat två perioder, som i grund
och botten skilja sig från varandra: den första perioden räckte från
novemberrevolutionen 1918 till slutet av 1921; den andra inleddes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
