Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7-8, 1926 - Aspegren, Gillis: Den sociala olycksfallsförsäkringens organisationsproblem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
392 GILLIS ASPEGREN
den gransl^ning av bolagens skadeersättningsbeslut som erfordras
för att kontrollera dem och att genom en monopolisering till
anstalten skulle ernås väsentligen billigare förvaltningskostnader.
Andra lagutskottet anser frågan lika betydelsefull som
svårlös-1ig, finner det nuvarande systemet medföra ej oväsentliga
ölägenheter i de av motionärerna påtalade avseendena, förordar en
undersökning i vad mån det nuvarande systemet kan antagas vara
underlägset andra cirganisationsformer, som kunna tänkas komma
till användning i dess ställe ocli anser det omöjligt, att
dessförinnan intaga en definitiv ståndpunkt till detta spörsmål. Vägande
skäl synas emellertid utskottet tala för den meningen, att det ur
principiell synpunkt skulle vara förenat med väsentliga fördelar,
om, den sociala olycksfallsförsäkringen organiserades så, att
konkurrens om försäkringen icke förekomme.
Av utskottsutlåtandet framgår även att statens
besparingskommitté förutsättes skola komma att ingå i prövning av denna
organisationsfråga med angivande av riktlinjer för en omläggning av
det nuvarande systemet.
Så blir också förhållandet. Statens besparingskommitté
framlägger den 19 februari 1925 sitt betänkande med utredning och
förslag angående socialföi^kringens organisation.
För olycksfallsförsäkringens vidkommande innehåller utlåtandet
ett uppseendeväckande och intressant förslag till nydaning.
Å ena sidan framihållas de olägenheter, vilka följa av den
mi-varande splittringen i olyckfallsförsäkringens centrala förvaltning
och vilka kunna hänföras till kostnaderna för försäkringen, dennas
enhetlighet och de skadades rättsanspråk. Å andra sidan betonas
de svårigheter, som antagligen skulle vara förenade med att
överlämna försäkringen till en statlig monopolanstalt med dess
ämbets-verksmässiga organisation och anställningsform, och vilka kunna
sägas bestå i en tung förvaltning med benägenhet att stelna i givna
former, tjänstemännens oavsättlighet, stelheten i avlöningssystemet,
liänsyn i befordringsfrågor till i många fall praktiskt ofruktbara
formella meriter samt det förhållandet att arbetsgivarna, vilka helt
oeh hållet skola bekosta försäkringen, i en statsmonopolanstalt icke
få något inflytande på försäkringsadministrationen.
Av en tillfredsställande organisation av den sociala
olycksfallsförsäkringen kräver kommittén:
1. garantier för att de skadades rättsanspråk bliva riktigt
bedömda ;
2. tillfälle för arbetsgivarna, vilka bestrida
försäkringskostnaderna, att organisera administrationen så praktiskt oeh ekonomiskt
fördelaktigt som möjligt;
3. nära samverkan mellan olycksfallsförsäkringen och de övriga
socialförsäkringsgrenarna samt yrkesinspektionen.
Sålunda föreslås, att riksförsäkringsanstalten och de ömsesidiga
arbetsgivarbolagen upphöra och att försäkringen enligt lagen i sin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
