Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7-8, 1926 - Branting, Georg: Samhällsbyggandet i skogslandet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SAMHÄLLSBYGGANDKT I SKOGSJ.ANDET 405
lan besittande och egendomslösa. Men vi erinra i stället t. ex.
om kontrollen av förhållandet mellan husägare och hyresgäster
beträffande hygieniska bostäder, mellan skogsbolagen och
timmerhuggarna beträffande deras hyddcirs beskaffenhet, mellan
arbetsgivare och arbetare beträffande arbetstiden och skyddsanordningar
i industrin, samt om den i lagen mot bolags jordförvärv införda
kontrollen över rättshandeln mellan vissa köpare och säljare av
jord på landet.
Förutom de fall, där det allmänna i våra dagars samhälle på
olika sätt direkt och obligatoriskt påverkar förhållandenas
gestaltning, må även erinras om den moderna metoden att förhjälpa de
enskilda parterna till sin rätt genom kostnadsfri rättshjälp. Här
ha vi t. ex. den allmänna lagen om sådan hjälp åt obeniedlade,
lagen om biträde åt häktade, och nyligen det särskilda
hjälpförfa-randet åt dem som vilja åberopa ensittarlagen. Även på denna
väg har det moderna samhället alltså uttryckt sin aktiva önskan
att ett rättstillstånd uppnås^ vilket annars kunde befaras förbli på
lagens papper.
Naturligtvis kan man tolka företeelserna på olika sätt: många
trivas med att förneka, att de ökade legala bestämmelserna till
förmån för allmän sundhet och säkerhet äro uttryck för någon samr
hällets transformation från liberal till socialistisk typ. Den
kostnadsfria rättshjälpen åt obemedlade kan utläggas som omsorg för
den individuella rätten. Jag tror likväl, att man i dessa fall icke
bör bortse från sådana lagars karakteristiska inställning: för det
fattiga flertalet, mot de egendomsbesittandes tendens att missbruka
sin på äganderätten grundade maktställning.
Återknyta vi nu till socialiseringen genom lagstiftning är klart,
att denna måste äga rum inte bara på så sätt, att kapitalisternas
dispositionsrätt över sin egendom legalt inskränkes, utan samtidigt
så, att rättsförhållandena mellan individerna effektivt och aktivt
kontrolleras av det viljande, ordnande samhället. I själva verket är
detta sistnämnda icke det minst avgörande, och om man just har
sin uppmärksamhet riktad på den enorma skillnaden mellan de
fattigas och de rikas maktmedel, måste man tydligen arbeta för
en allt mer utvidgad samhällelig kontroll över rättsförhållandenas
faktiska gestaltning mellan kapitalister och proletärer, till
förverkligande av den samhällsvilja, som i de sociala lagarna kommer till
uttryck.
Framför allt synes det levande livet nu kräva en samhällelig
uppsikt över mellanhavandet mellan landsbefolkningen och de stora
skogsbolagen. En framtid skall’ med förvåning kooistatera, vilken
oerhörd makt dessa landskapsbesittande skogsbolag nu äga över
landet, dess jord, dess naturrikedomar, och dess invånare och man
skall säkerligen draga paralleller med feodalismens system,. Var
och en, som reser kring i bygderna och får kontakt med den
dagliga rättshandeln, måste uppröras över den villfarelsen, att vårt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
