Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7-8, 1926 - Lindström, Rickard: Till det socialdemokratiska partiprogrammets historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
442 EICKARD LINDSTRÖM
tiska programförsök såsom ett bevis för denna klarhet. Ja, redan
1882 trevade ju den ensamme Palm åt samma håll. Den
’’självständighet gentemot -utlandets teorier’’ som Karleby var så stolt
över började sålunda att göra sig gällande i den svenska
socialdemokratins allra tidigaste barnaår.
’ ’I sitt betonande av den fackliga rörelsens betydelse för
arbetarklassens kamp var detta svenska program, när det framkom,
åtskilligt före sin tid", skrev Hjalmar Branting i Social-Demokraten
den 12 februari 1907 om några programsatser, som knäsattes
ungefär ett år senare än här behandlade program. Satsen kan
na-turligen användas även rörande 1885 års formulering, som så starkt
betonade fackföreningsrörelsens vikt. Våra programskrivare från
sistnämnda år tänkte sig också ett enhetligt socialdemokratiskt parti
med fackföreningarna såsom grundval.
Bekännelsen till Internationalen ansluter sig till
Grothaprogram-mets tanke. Men så komma några satser, som på ett märkligt sätt
antecipera både den svenska socialdemokratins och Intemationalens
kommande politiska A^erksamhet. Det är avsnittet om kampen mot
kriget och den väpnade freden, där det talas om "införandet av
ett ordnat rättstillstånd nationerna emellan" och där en
anslutning till skiljedomstanken antydcs. Dessa tankar hava tvivelsutan
upptagits från borgerliga pacifister, som redan på åttiotalet voro
i livlig verksamhet i vårt land. Men på ett socialistiskt program
voro de ändå före sin tid. De togois upp såsom krav att genomföra
redan på det borgerliga samhällets tid, och det finnes ingenting i
formuleringen som antyder att programförf. skulle lutat åt den
uppfattningen, att ett socialistiskt samhälle vore den nödvändiga
förutsättningen för det internationella rättstillståndet. Denna
principståndpunkt har först på senare åren fått göra sig gällande inom
Socialistiska Arbetarinternationalen efter långa diskussioaier och
kraftiga sammanstötningar.
Av alla de socialdemokratiska åttiotalsprogram-men skulle det nu
behandlade vara den lämpligaste utgångspunkten för en närmare
idéhistorisk granskning. I detta program mötas nämligen — liksom
för övrigt i det tyska Gothaprogram.met — upplysningstidevarvets
naturrättsliga idéer och de marxistiska synpunkter på det historiska
skeendet, som först nu på allvar började att tränga in i Sverige.
En ung svensk forskare på historiefilosofins område har i ett
mycket intressant arbete pekat på, vilken stor roll denna
sammanflät-ning har spelat för arbetarrörelsen 2). Genom marxismen blev det
nittonde århundradets historiska världsåskådning, främst
representerad av Hegel, de djupa folkskiktens andliga egendomi. Men dess
betraktelsesätt sammansmälte med idéer från helt andra
livsuppfattningar, från den gamla naturrättens värld. I de folkliga rörel-
Hjalmar Branting, Tal ocli skrifter I, sid. 299.
-) Gunnar Aspelin: Historiens problem, utvecklingshistoriska studier, sid. 35.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
