Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7-8, 1926 - Lundstedt, Vilhelm: Några drag ur internationell politik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
460f; VILHELBI LUNDSTEDT
marna själva, nämligen dels deras samhällsbyggande instinkter och
dels inflytanden från andra samtida och mera försigkomna
nationer, framför allt grekerna. Tack vare verkningarna av en
ursprungligen primitiv rättsordning, utbildades i det samhällsliv, som dock
därmed åstadkoms, småningom de förutsättningar, som för romarna
möjliggjorde mera förnuftiga reflexioner över deras rättsordning.
Och på detta sätt kan man säga, att romarrätten på ett senare
stadium utvecklades under samverkan av två faktorer: å ena sidan
ett mera förnuftigt hänsynstagande till rättslivets krav och å andra
sidan deras vidskepliga föreställningar, vilka senare dock alltid så
att säga uppburos av deras samhällsbyggande instinkter.
Må man nu först ur förnuftssynpunkt jämföra en romares
föreställning om rätten under den äldsta konvrngatiden med
motsvarande föreställningar hos en romare under kejsartiden. Finns det
någon med kännedom om förhållandena under dessa perioder, som
kan bestrida, att under en så i människornas utvecklingshistoria
obetydlig tidsperiod som endast 800 år samiiällslivet i den
romerska staten hade utvecklat människans tankeförmåga på ett högst
betydande sätt och befriat människorna från en mängd av de
råaste vidskepligheterna? Nåväl, låt oss emellertid nu tänka oss
ännu längi^e tillbaka i tiden, till de äldsta romarnas förfäder ■—
låt oss säga 10, ja, varför inte 100 tusen år före Roms grundläggning!
Gör därefter ett försök till jämförelse ur fömuftssynpunkt
mellan dessa varelsers förnuft och exempelvis förnuftet hos vår tids
människor. Hur mycket av det som vi kalla förnuft, tror man
väl, att en sådan varelse från dessa förgångna tider verkligen har
besuttit? Det är uppenbart, att om vi bara gå tillräckligt långt
tillhaka i tiden, så komma vi förr eller senare till ett skede, i
vilket både romarnes och andra folks förfäder icke hade ens så
mycket tankeförmåga som nutida apor och hundar för att nu icke tala
om kor eller får. Reflekterar man blott något litet över
förhållandena, så kan man nog inte betvivla, att, vad som har fört de
mänskliga varelserna fram från ett skede av allmänt oförnuft till deras
nuvarande stadium, är just samhällslivet under årtusenden och åter
årtusenden. Men ’’samhällslivet’’ är i sin tur endast ett sätt att
uttrycka det förhållandet, att människornas handlingssätt regleras
genom uppehållande av en viss social ordning, innebärande i de
äldsta primitiva samhällena synnerligen enkla regler, som
småningom utbyggts tdll nuvarande samhällsordningar, d. v. s.
rättsordningen.
Nu ser man tydligt djupet av de misstag, som ligga bakom denna
tro på rätten såsom havande sin grund i människans sociala och
förnuftiga natur. Denna människans sociala och förnuftiga ’’natur’’
är så långt ifrån rättens grund, att den snarare har sin grund i
rätten. Men "rättsmedvetandet" är ju blott ett annat uttryck för
människans sociala och förnuftiga natur såsom grundval för rätten.
Man torde av det sagda kunna förstå, hur det förhåller sig med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
