Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7-8, 1926 - Nordström, G. Hilding: Några ekonomiska fakta rörande statliga nödhjälpsarbeten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NÅGRA EKONOMISKA FAKTA RÖRANDE STATI.IGA NÖDHJÄLPSARBETEN 495
betslösa själva, utfaller svaret sannolikt olika, alltefter envars
allmänna syn på halten av de arbetslöshetspolitiska dispositionerna
i vårt land. Om man emellertid tar i betraktande det läge, varuti
de arbetslösa — sådant det maktpolitiska läget nu faktiskt är i
vårt land — skulle ha försatts, om, endast ransonerade understöd
av olika slag från det allmänna stått till buds, och häremot
uppställer värdet av de förmåner, som anställningen vid
nödhjälpsarbeten medfört lär man odisputabelt komma att stanna inför detta,
att statens nödhjälpsai^heten även ur de arbetslösas egna
intressesynpunkter verkat ekonomiskt gagyiande, vilket naturligtvis icke
innebär något ståndpunktstagande till de på olika håll uppkastade
frågorna om den lämnade hjälpen varit tillräcklig i förhållande till
behovet eller eljest ur demokratiska synpunkter invändningsfri, lika
litet som till frågan om önskvärdheten resp. olämpligheten av
nödhjälpsarbetenas infogande på ena eller andra sättet i ett framtida
system för arbetslöshetshjälpens ordnande i vårt land.
Man må icke heller förglömma den roll, som anordnandet av
statliga nödhjälpsarbeten spelat rent kommunalfinansiellt. Redan det
förhållandet att de arbetslösa kunnat kontant (jämte ortstillägg)
intjäna över 75 milj. kr. på nödhjälpsarbete har betytt ett
avlyftande från kommunemas skuldror av eljest ökade
fattigvårdskostnader å kanske i det närmaste samma belopp. I allmänhet torde
förtjänsterna av nödhjälpsarbete icke hava betraktats såsom,
taxe-ringsbar inkomst. Det vill dock förefalla, som om en del
taxeringsmyndigheter resonerat annorlunda, när inkomsten passerat en
viss gräns. I varje fall ha åtskilliga nödhjälpsarbetare tydligen
ansetts såsom värdefullare ur skattesynpunkt än de arbetare, vilka
fått gå kvar hemma i sina med inskränkt drift arbetande
industriföretag. Att förhållandet haft betydelse belyses av ett par
approximativt beräknade siffror rörande antalet kommuner, till vilka
statsarbetena i egenskap av arbetsgivare varit skyldiga att avlämna
taxeringsuppgifter om nödhjälpsarbetarnas inkomster samt av
ytterligare några sifCror, vilka här skola anföras för att ge en
föreställning om vilka stora grupper av arbetslösa, som kommunerna
genom de statliga åtgärderna sluppit att taga hand om. Under
arbetslöshetens kulminationsår 1922, voro arbetslösa från 950 av landets
kommuner, d. v. s. från mer än tredjedelen av dem alla, placerade
i statliga nödhjälpsföretag. Över 60,000 man erhöllo under samma
år utkomst från dessa arbeten (maximiantalet samtidigt anställda
var cirka 32,000), vilket innebär, att bo.rtåt 15 % av landets
organiserade industriarbetare — givetvis voro i verkligheten många
nödhjälpsarbetare även oorganiserade — voro för sin existens
hänvisade till att leva av inkomsten från statens nödhjälpsarbeten, i
sanning gigantiska siffror och i och för sig ett mått på den
djupgående kris, som vårt ekonomiska och industriella liv då hade att
genomkämpa. Redan påföljande år lättade läget: endast cirka 30,000
personer från närmare 700 koanmuner behövde omhändertagas vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
