Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7-8, 1926 - Thorsing, Oscar: Det nödvändiga kriget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
516 OSCAR THORSING
arbetet. De strävanden att komma till en bättre internationell
ekonomisk ordning, som under det senaste året framträtt, förtjäna i
detta sammanhang påpekas. Under trycket av krigets svåra
ekonomiska verkningar, orientera sig kapitalistgrupperna i Europas
länder mer och mer över på det internationella samförståndets linjer.
Fördrag avslutas och internationella karteller bildas. Gentemot den
officiella politiken resa representanter för mäktiga
kapitalistintressen allt starkare krav på ett fritt handelsutbyte. De ekonomiska
skrankorna mellan Europas länder måste bort för att produktionen
skall kunna ökas och standarden höjas. Ett enat Europa är
fältropet, som dagligen vinner alltmer gehör. Det är svårt att
karakterisera en dylik tendens som en krigstendens. Tvärtom vill det
synas som om ingenting kunde mäktigare befordra fredens intresse
än just borttagandet av de ekonomiska murarna mellan länderna.
Därmed försvinner en del av de med kapitalismen speciellt
förknippade krigsorsakema. Nu kan visserligen göras gällande, att
framträdandet av en dylik tendens bland Europas kapitalistiska stater
ingalunda utesluter imperialistiska krig. Tvärtom, menar man, får
den till resultat att göra kriget än mer omfattande och ställa
världsdel mot världsdel eller system mot system, Asien mot Europa eller
Kyssland mot de stora europeiska kapitaliststaterna. Men även om det
vore så — vilket man har starka skäl att betvivla — kan man icke på
samma grunder som tidigare säga, att kapitalismen leder till krig. Helt
nya oanständigheter ha tillkommit.
Det imperialistiska kriget sådant vi erfarit det, uppstod ur
kapitalets behov av nya placeringsmöjligheter, av kolonier, av
iokc-kapitalisti^ka territorier, av nya marknader och nya
profitmöj-ligheter. Kapitalets expansion kunde länge försiggå utan att
framkalla militära konflikter. Det hade först och främst inom
sitt eget lands gränser stora områden att erövra. De äldre
produktionsformerna revos ned och över deras ruiner gick
kapitalismens segertåg fram. Feodalismens samhälle övergick i
kapitalismens. Under denna process hade kapitalet i allmänhet
intet starkare behov av internationell expansion. Men så
småningom blevo statsgränserna för trånga. Kapitalismen hade nått
sitt mättningsstadium inom det egna landet. Överproduktionen
och överbefolkningen tvinga kapitalet att söka sig ut över
gränserna. Men därvid finner det inga möjligheter i andra
industriländer, som omgivna av höga tullmurar själva nått ett liknande
mättningsstadium, utan på de stora, framförallt utomeuropeiska,
ickekapitalistiska territoriernas jungfruliga jord. Och här mötas nu de
imperialistiska staterna i konkurrensen, ty bakom kapitalet har
staten ställt sig med sina maktmedel, de stora stående härarna, flot
torna, den väldiga krigsapparaten. Kapitalismen gör staten till sitt
verktyg och använder sig av dess maktmedel för att slå under sig
nya folk och erövra ny mark, där kapitalexpansionen kan försiggå.
Till en början kunna konflikterna undvikas, ty utrymmet är ännu
tillräckligt stort, men så småningom, allteftersom kapitalet tränger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
