Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7-8, 1926 - Undén, Östen: Ministerstyrelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
532 ÖSTEN UNDÉN
Det kan emellertid utan överdrift påstås att den principiella
räckvidden av en sådan anmärkning är mycket begränsad och att
de omskrivna farorna av den formella ministerstyrelsen äro
fantasiprodukter. Med den offentlighet som råder i vårt land, är det
knappast någon risk för att ett sakligt felsteg från en regerings
sida skall lämnas obeaktat av det skälet, att något statsrådsprotokoll
i ärendet icke existerar. Bästa beviset härpå lämnar K. U. självt
genom de emellanåt förekommande dechargeanmärkningarna
rörande just sådana ärenden. Endast beträffande ärenden, som enligt
grundlagen äro undandragna offentligheten, huvudsakligen
utrikes-frågor, skulle det kunna sägas, att frånvaron av statsrådsprotokoll
över en viss fråga medför att densamma undandrages K. U :s
granskning. Men just beträffande utrikesfrågor råder enligt gammal och
välmotiverad praxis en utpräglad formell ministerstyrelse, i det att
utrikesministern av uppenbara praktiska skäl ofta måste handla
utan föregående konseljbeslut. Sålunda erhålla t. ex. våra
sändebud utomlands eller särskilda ombud vid internationella konferenser
ofta telegrafiska, skriftliga eller muntliga direktiv rörande sitt
iipp-trädande av utrikesministern, utan beslut av Kungl. Maj :t, ehuru
en mera allmän instruktion fastställts i konselj. Noter avlämnas
stundom till främmande regeringar å svenska regeringens vägnar utan
speciellt konselj beslut. Statsrådsprotokollet över utrikesärenden
giver överhuvud föga upplysning om utrikespolitikens handhavande. I
en interpellationsdebatt i andra kammaren vid 1918 års riksdag
yttrade dåvarande statsminister Edén härom:
’’Jag tillåter mig erinra om att när man gör anmärkningar på
ministerstyrelsen inom utrikesdepartementets område, så får man dock icke alldeles
glömma bort att detta departements chef heter minister för utrikes ärendena,
ett ämbetsnamn som icke är valt för ro skull utan som helt enkelt beror på
den absoluta nödvändigheten av att han skall vid internationella förhandlingar
kunna röra sig i friare och lättare former än vår tunga statsrådsapparat annars
innebär.’’
Här är icke platsen för en diskussion av speciellt utrikesfrågors
behandling. Endast så mycket må tilläggas, att vad som kan göras
för ytterligare samverkan mellan regering och riksdag i
utrikesfrågor berör handläggningen i utrikesnämnden och i kamrarnas
plena, knappast konstitutionsutskottets verksamhet. Det uppstår
en egendomlig och olämplig utskottsdualism, om en viss fråga skall,
medan den är aktuell, diskuteras i utrikesnämnden, och i efterhand,
i normala fall ett helt år senare, i konstitutionsutskottet på
grundvalen av statsrådsprotokollen.
Regeringen och ämletsverken.
Hur produktiva omtyckta slagord kunna bliva, ses därav att på
allra sista tiden ’’ministerstyrelse’’ fått beteckna även statsrådens
självrådighet gentemot ämbetsverken. Därvid ligger då inte det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
