Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 1927 - Vanner, Alfr.: Valsättet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VALSATTET
3
mer än betänkligt sätt. Det följer ingalunda av en uppnådd
majoritet i representantförsamlingen, att detta majoritetsparti också
har majoritet bland väljarna. Är det ett trekantsval räcker det
teoretiskt sett med en tredjedel av valmanskåren plus så många
röster som antalet valkretsar. Det är visserligen sant, att så illa
faller det väl ej ut i verkligheten, men illa nog kan det bli. Till
alla de resultat, som plägat anges i den proportionalistiska
litteraturen, kan man foga utgången av det sista valet till engelska
underhuset. Valet 1923 hade lämnat ett ovanligt väl avvägt
resultat proportionellt sett. Så kom nyvalet 1924. Arbetarpartiet
hade förut 4,500,000 röster och 191 mandat. Vid valet ökades
visserligen deras röstsumma även uttryckt i procentuell andel av
val-maniskåren, men antalet representanter sjönk till 152. Det
konservativa partiet vann däremot ett mycket stoæt antal mandat och
erhöll en förkrossande majoritet i underhuset, 415 av 615, trots
att det endast förfogade över 48 % av väljarna. Om man sedan
bryter ut ett så pass stort stycke som landsbygden i det egentliga
England, finner man, att de konservativa där för 3,100,000 röster
erhöllo 180 platser, men liberalerna för 1,300,000 röster blott 4
platser. Sådant är ju näppeligen representation — det är rena skojet,
En svårighet vid majoritetsval är indelningen i valkretsar. Det
låter sig ej göra att indela så, att varje valkrets kommer att
omfatta lika många väljare, och ofta blir det kanske ganska
avsevärda skillnader. Är nu regeln den, att rösträtten skall vara lika,
kommer man redan härigenom att bryta mot denna regel. Det är
väl sant, att man ej heller vid proportionalval kan nå fullständig
likhet, men man kan åtminstone närma sig en dylik.
Är det dock så, att det i en demokrati räöker med att garantera
lika rösträtt? Kräver icke själva grundidén, att det garanteras hela
folket och ej blott en på slump utvald del även representationsrätt?
För mig synes det självklart, även om det måste dras gränser,
betingade av praktiska skäl. Representationsrätt kan emellertid ej
garanteras, om man ej griper till någon form av proportionella
val.
Ett par huvudformer av dylika val, den begränsade och den
kumulativa metoden, behöva väl ej diskuteras. Den begränsade
består däri att man vid ett val av fyra representanter får uppsätta
exempelvis tre namn på sedeln och den kumulativa i att ett namn
får upprepas. Ett välorganiserat parti kan dra fördelar av detta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
