Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 1927 - Olberg, Paul: Reallönen i Sovjetryssland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
REALLÖNEN I
SOVJETRYSSLAND
Av PAUL ÖLBERG.
%
I.
/^ÖNEFRÅGAN UTGÖR UTAN TVIVEL SOCIALPOLI-
J tikens kardinalpunkt, emedan den är utslagsgivande för
ar-G^^ betarklassens levnadsvillkor. I Ryssland erbjuder den ett
lärorikt och egenartat studiefält, som väsentligen skiljer sig från
Västeuropas. Och detta är också fullkomligt begripligt, om man
erinrar sig utvecklingen av Sovjetrepubliken sedan 1918.
Efter proklamerandet av sovjetregimen kan man i den ryska
utvecklingen särskilja två huvudfaser. Dessa äro, för att använda
sovjetterminologin, 1) Krigskommunismens tid, 2) Tiden för den nya
ekonomiska politiken (Nep.) resp. statskapitalismen. Den första
perioden omfattar åren 1918—1920; den andra började år 1921 och
varar fortfarande. För krigskommunismen voro på
folkhushållningens område följande moment särskilt karakteristiska: såväl
produktion som konsumtion reglerades genom tvångsåtgärder <rån
statsmakternas sida; någon marknad för varuutbytet existerade ej, lagen
om tillgång och efterfrågan liksom den sunda konkurrensen mellan
företagen sattes ur funktion. Den fria upplagringen och den
moderna kapitalistiska avsättningen ersatte man genom statligt
omhändertagande och fördelning enligt ingångna order. Den industriella
driftens resp. produktionens ekonomiska resultat blev icke ens
regelrätt bokförd, då för statens ekonomi utgifterna voro bestämmande.
Städernas hushållning var uppbyggd efter den hierarkiska principen,
som icke erkände någon erforderlig ekonomisk självverksamhet hos
folket. Varken ekonomiska eller sociala behov eller rationella
grundsatser lågo till grund för organisationen av industrin, handeln o. s. v.
Fastmer voro politiska faktorer utslagsgivande. Till följd av de
organisatoriska och nationalekonomiska bristerna i detta system
förlamades hushållningen, i synnerhet industrin i städerna nästan
fullständigt. Vid slutet av krigskommunismens period, då den nya
ekonomiska politiken förkunnades, karakteriserade sovjetmyndighetcr-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
