Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, 1927 - Carleson, C. N.: »Det större Storbritannien»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
88
C. N. ÖAfeLÈSOtf
delar fientliga intressen; i alla händelser har man att räkna med
en mångfald grader av intressen, med åsiktsskiftningar, som
ingalunda lätt låta sig sammangjutas till en enhetlig politik. Under
denna synvinkel ter sig imperiet som en särskild internationell värld
och måste brottas med problem, till sin art stundom erinrande om
dem, vilka dyka upp inom Nationernas förbund. En mängd olika
raser och språk inom imperiets råmärken skola alltid vara en källa
till stridigheter och oro, till och med för faror, men framför N. F.
har då denna brittiska international fördelen att ett enda, ett
engelsktalande folk utgör dominanten inom en krets av stater och
nationer, där ingen med sin röst övertynger den andra. Ett
kriterium i detta avseende förbli emellertid Orienten och Indien samt
Egypten, i allmänhet alla de områden, som språk, religion och
kulturell höjd och egenart göra mer främmande för brittisk anda och
åskådning. Därmed ha då berörts de centrifugala faktorer, som
jämte vissa dominions ekonomiska särintressen kunna tänkas
motverka även en så utskiftad central auktoritet, som den som är
avsedd att hädanefter bliva världsväldets ryggrad.
#
Svårigheterna att finna enande bestämmelser och instanser och
deras övervinnande snarare stärka än försvaga intrycket av att ett
stort steg tagits till imperiets konsolidering.
Den konferens, som avslöt sina förhandlingar 23 nov., övergår i
betydelse de föregående imperialkonferenserna, framhålles det i
den engelska pressen; det är den största händelse sedan
världskrigets avslutning. Innan vi gå in på pressens omdömen och vissa
huvudpunkter i avtalet, må några reflektioner anknytas till det
dagspolitiska läget kring konferensen. Den ger oss ett lärorikt
exempel på modern organisationskonst, som knappt torde förfela att
återverka på inre organisation av stats- och samhällslivet. Inom
imperiet komma nu säkerligen en mängd kommunikationsfrågor att
finna sin lösning — flygtrafiken har varit föremål för särskild
överläggning — samt frågan om flottbasen i Singapore. Både "flyget"’ och
"basen", som alldeles särskilt intressera det australiska
statsförbundet i dess ömtåliga relationer till Japan, beröra det imperiala
försvaret, men "flyget" tillmätes tydligen även en stor kommersiell
roll i framtiden. Tvenne moment böra beaktas dessutom i avse-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
