Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, 1927 - Gardell, Albert: Synpunkter beträffande inkomstfördelningens betydelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
110
ALBERT GARDELL
tivare utnyttjande av naturens obrukade skatter, än vad som är
möjligt i det primitiva naturtillståndet med inga eller högst
ofullkomliga verktyg. Men detta är dock ej allt. Det viktigaste blir i
alla fall det mänskliga arbetet, utnyttjandet och organisationen av
människokraften. Och härvidlag spelar inkomstfördelningen en stor
roll. En privatman med stora inkomster har makt att efter
godtycke engagera för sig och sina behov icke blott råvaror och kapital
utan även människoarbete och mänsklig arbetskraft. På så satt
kunna stora mängder mänsklig energi, både kroppslig och andlig,
undandragas det produktiva arbetet och brukas helt improduktivt,
samhälleligt taget. Även en människa kan bli lyxföremål, när hon
helt och hållet engageras för en annan människas privata
utnyttjande.
En storman, som omgiver sig med en stab av tjänare, många
gånger en onödigt stor sådan, absorberar för sig och sitt personliga
behov en mängd mänsklig kraft, som annars kunde användas
produktivt. Tjänare och tjänarinnor och tjänstemän anställas i rena
sinekurer eller för rent påhittade och onödiga sysselsättningar eller
för sådant, som mycket väl kunde och borde utföras av herrn själv
eller hans familjemedlemmar. Men dessa tjänare äro och förbli i alla
fall konsumenter, förbruka förnödenheter i ungefär samma mängd,
antingen de äro lyxpjäser hos rikeman eller arbeta i produktiv
tjänst. Vad de i förra fallet konsumera måste då tagas från det
samhälleliga arbetet i dess helhet, eller annorlunda uttryckt, vad de
förbruka, måste framskaffas och framarbetas av andra, som
sålunda få arbeta så mycket mer, då de ju få skapa nyttigheter för
både sig själva och för lyxtjanarna. Det bör fasthållas och behöver
kanhända särskilt understrykas, att vi alla, som befinna oss inom
samhällets råmärken, äro konsumenter, måste med ett ord leva och
helst leva flott, vare sig vi arbeta eller äro helt onyttiga. Man kan
säga, att konsumtionen i ett samhälle blir ungefärligen lika stor,
antingen alla samhällsborgarna deltaga i det produktiva materiella
arbetet eller om endast exempelvis sjuttio procent göra det. Denna
samma nyttighetsmängd måste då i det senare fallet framskaffas av
de sjuttio procenten arbetare, under det att i det förra fallet alla
medborgare hjälpa till för att frambringa lika stor mängd
förnödenheter. En sådan människolyx, om uttrycket kan brukas,
förekommer ej blott i form av många onyttiga tjänare i våra hem utan
framträder på många andra sätt i vårt samhällsliv. Det är visser-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
