Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, 1927 - Falkenberg, Albert: Tjänstemannapolitik och tjänstemannarörelse i Tyskland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
126
ALBERT FALKENBERG
tjänstemän vunnits för tankegången i den moderna
tjänstemannarörelsen, utan att de likväl ännu ansett tiden mogen för en
organisatorisk omplacering. Å andra sidan har mellan Tyska
tjänstemannaförbundet och Tjänstemannaförbundens samorganisation (kristligt
inriktad) ett närmande ägt rum, vilket i början av oktober 1926
förde till en förening av D. B. B. och den kristliga samorganisationen.
Det från den 7—9 oktober 1926 i Berlin anordnade Tyska
tjänstemannaförbundets 5:te förbundsmöte har givit sitt bifall till denna
förening. Sammankomsten, som skulle godkänna överenskommelsen,
visade regins förträfflighet. Förutom rikskansleren och den
preussiske ministerpresidenten togo även andra ministrar del däri.
Rikskansleren företrädde i sina utläggningar bl. a. den tämligen
genomskinliga uppfattningen, att den nya organisationen endast skulle
framföra önskningar och fordringar, som kunde erkännas av
staternas regeringar. Hur en politik, vars direktiv uppenbarligen
komma att utgå från den för tillfället sittande regeringen, — alltså
eventuellt även från en arbetarfientlig regering, — skall ha för
verkan på medlemmarna, återstår att se. Ej heller inom
fackföreningsrörelsen har någonsin medlemsantalet ensamt varit
utslagsgivande för framgång och inre fasthet utan fastmer i första rummet
måttet av de aktionsberedda andliga krafterna. Det är svårt att
föreställa sig, att grundläggande framgångar skulle kunna uppnås
i en organisation, i vilken redan därförutan intressena hos den
stora massan av tjänstemän och de högre grupperna äro varandra
motstridiga, då en ny konfliktfaktor tillkommer, som efter
sammanslutningen kommer till uttryck i striden om ledningen inom
organisationen. Ledarna för den kristliga samorganisationen tänka icke
på att prisgiva de båda principiella programpunkterna "kristlig
och nationell", det bevisa de många offentliga förklaringarna i
organet för deras hittillsvarande huvudorganisation, Det tyska
fackförbundet. Men om denna tendens fortsätter, hur kan då det nya
förbundet fortfarande beteckna sig som partipolitiskt och religiöst
neutralt?
Ännu betänkligare måste man anse det faktum, att de mellan
D. B. B. och A. D. B. under sommaren 1926 förda förhandlingarna
om sammanslagning strandat på D. 1?. B :s avböjande hållning i
frågan om de s. k. blandade förbunden. A. D. B. består till väsentlig
del av de blandade förbundens tjänstemannasektioner (arbetare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
