Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3, 1927 - Holmström, Maths: Synpunkter på vårt försvarsproblem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SYNPUNKTER PÅ VART FÖRSVARSPROBLEM
137
Världs-krigets lärdomar gå i samma riktning. De visa dessutom,
att den på haven svagare hade funnit nya stridsmedel,
användbara såväl i offensivt som defensivt syfte. Omedelbart efter
krigsutbrottet blev världen slagen med häpnad. Kampen kom icke att
förlöpa i enlighet med gamla maritima dogmer. Det var
minvapnet och undervattensbåtarna, som kommo att sätta sin prägel
på sjökriget, och haven behärskades icke längre suveränt av de
stora artillerifartygen. Såväl den tyska som den engelska
hög-sjöflottans overksamhet äro för allmänt kända för att närmare
behöva utvecklas. Det på ömse sidor förlustbringande
Skagerackslaget hade på krigets utgång intet inflytande och torde icke kunna
betraktas som något annat än ett utbrott av desperat, maritim
kamplystnad.
Vi veta även, att England icke längre kunde känna sig som
härskare på haven, utan att såväl handel som trupptransporter i
hög grad försvårades av de nya stridsmedlen.
Men icke blott operationerna sjöstridskrafter emellan utan även
sjöstridskrafters angrepp mot stridsmedel i land i samband med
invasionsföretag hade kommit i ett nytt läge. Engelsmännens och
fransmännens misslyckade angrepp mot Dardanellerna äro för
allmänt kända för att närmare behöva utvecklas. De omoderna
turkiska befästningarna, vilkas beskaffenhet var av den art, att
den tyske generalen von Usedom om dem yttrade: "Om man
vill veta, hur en kustfästning icke skall anordnas, då bör man
studera Dardanellerna", kunde icke desto mindre med minförsvar
och undervattensbåtar med framgång avvisa angrepp av den största
flotta, historien vet att omtala ha anfallit en kustfästning.
Företaget måste uppgivas. Den därefter företagna landstigningen för
att från land betvinga försvaret av Dardanellerna rann även ut i
sanden och uppgavs efter betydande förluster.
Tyskarnas försvar av Flandernkusten tillhör likaledes historien.
Med undervattensbåtar, minförsvar och på land uppträdande
artilleri, taget från sekundärflottan, förhindrade tyskarna den av
engelsmännen så åtrådda landstigningen.
Italienarnas försvar av sin kust vid Adriatiska havet är även
belysande. Försvaret utgjordes av längs kusten löpande
mineringar och på kustjärnvägen rörligt artilleri.
Samtliga dessa erfarenheter från det senaste kriget visa, att den
på havet underlägsna icke kan vinna någon avgörande framgång
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
