Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, 1927 - Severin, Frans: Fackföreningsrörelsen och befolkningsfrågan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FACKFÖRENINGSRÖRELSEN OCH BEFOLKNINGSFRÅGAN 211
lands och Frankrikes gruvor har städse ett betydande antal
polacker och italienare sysselsatts.
I och för sig är ju också rätt naturligt, att det är de
transoceana länderna som påbörjat avstängningspolitiken.
Folkströmmen har gått från den gamla världen till den nya och inte tvärtom.
Den nya världens arbetare ha på grund av förhållandena lättare
blivit offer för den uppfattningen, att den nyimmigrerade
arbetskraften tog brödet ur munnen på den inhemska genom att arbeta
för lägre löner. Man har tyckt sig ha konkreta exempel på faran
av detta utträngande, när man sett hur nyinflyttad europeisk
eller asiatisk arbetskraft anställdes, då inhemsk arbetskraft dock
fanns att tillgå, som nu fick gå arbetslös. Därför ser man också,
den skillnad, som föreligger i uppfattning och taktik mellan å ena
sidan Amerikas och Australiens arbetare och å andra Europas.
Det är framför allt Australiens arbetare som sökt praktisera den
s. k. arbetarprotektionismen. Australiens utomordentligt starkt
organiserade arbetarklass är otvivelaktigt bättre lottad än Europas.
Lönerna äro i regel högre och arbetstiden kort are (redan under
förra århundradet blev åttatimmarsdagen regel) samt
sociallagstiftningen åtskilligt längre avancerad än i Europa. Att detta
skulle bero på den s. k. arbetarprotektionismen kan naturligtvis inte
förutsättas. Däremot har denna bättre ställning fått tjäna som
motiv för arbetarprotektionismen. Arbetarpartiet misslyckades
visserligen att genomdriva den "New Protection", enligt vilken
inhemsk industri, som inte betalade stipulerade löner, skulle
påläggas en accis till samma belopp som den mycket höga tullen för
importerade produkter av samnia slag. Men i övrigt har
arbetarpartiet, som innehaft den politiska makten, med oförfärat mod
och under intensivt motstånd från de konservativa, pålagt höga
tullar, vilka motiverats just med nödvändigheten att skydda
arbetarklassen. "I skarpaste motsats till vad fallet är hos oss se vi
därför i Australien storstädernas arbetarmassor vara fanatiska
protektionister, medan landsbygdens bönder och godsägare predika
frihandelns evangelium -1)."
I Amerikas Förenta Stater har denna arbetarprotektionism
visserligen aldrig tagit samma utpräglade form, men detta beror nog
närmast därpå, att Förenta Staternas arbetare aldrig varken fack-
J) Gunnar Andersyon: Australien, natur och kultur. Stockholm 1922, sid. 22G.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
