Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, 1927 - Mogård, Bertil: Folkökning och försörjning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
222
RKRTIL MOOÄKI)
land kan betala, vartill samtidigt bör läggas, att det allmänna
jordvärdet kommer att stegras. Jo, det gives verkligen ännu ett
bytesmedel för en ökning av den europeiska jordutvinningen. Det är
en ytterligare sänkning av jordproletariatets levnadsstandard och
lönevillkor. Det lärer dock kunna anses för högt.
Det är helt förklarligt, att man då av gammal vana riktar
blicken mot Amerika. Där har redan en gång den europeiska
jord-hungern blivit mättad. För Förenta Staterna föreligger oekså en
beräkning, varav synes framgå, att exempelvis dess veteareal skulle
kunna ökas med sextio procent. Av olika skäl förefaller det dock,
som om denna möjlighet i varje fall icke vore av ekonomisk natur.
Efter världskrigets konstlade uppblomstring för det amerikanska
jordbruket synes numera en tydlig regress ha inträtt. En talrik
skara av Västerns farm are uppges ha flyttat över till Kanada,
där jorden ännu kan vara både billig och välbelägen. För år 1922
rapporteras, att av Förenta Staternas farmer omkring sju procent
övergivits av sina brukare. Det visar med all tydlighet, att den
billiga jo>rden är upptagen, och att nu endast återstår sådan jord,
som för sin brukning kräver avsevärda kapitalinsatser. Och där
befinnes sädesodlingen icke vara lönande nog. I Kanada torde ännu
mycket jungfrulig jord stå nybyggare till buds i landets västra
delar. Av iakttagare av förhållandena därstädes lämnas likväl
uppgifter om att den tid snart torde vara inne, då varje nyodling
måste åtföljas av ansenliga kapitalinvesteringar. På sistone ha
blickarna mycket riktats åt de tropiska nejderna. Dr Helmer Key
har sålunda i sin bok Ny kolonialpolitik gjort sig till tolk
för önskvärdheten av en kolonisation i det tropiska Sydamerika.
Naturligtvis vore en sådan möjlig cch måhända även givande. Det
lärer dock kunna anses visst, att en nordeuropeisk utvandring till
dassa trakter av rent klimatologiska skäl aldrig kan bli en
massföreteelse. I närheten av tropikerna blir den vita mannens
ny-byggarförmåga i regel synnerligen ojämn och inskränkt.
Sädesodlingen kommer för övrigt av helt naturliga skäl att i dessa
trakter träda i bakgrunden för produktion av socker, gummi etc, vilkas
odling fordrar teknik och kapital för att nu ej nämna billig
arbetskraft, som av födsel och vana lämpats för arbetet i detta
påfrestande klimat. Erfarenheten från Sydafrika visar till fullo, att en
vit befolkning icke förmår upprätthålla gränserna mot trycket av
en svart eller färgad befolkning. De vita kunna väl alltid in-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
