Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, 1927 - Ström, Fredrik: Skådebanan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
226
FREDRIK STRÖM
födelse. Rousseau vände sig på sin tid med skärpa mot den
rådande förflackningen och konventionalismen på scenkonstens
område, "Det är inte bra, att man visar oss alla slags
efterbildningar. Vi behöva rättskaffens ting och vad fria män anstår",
förkunnade han och drömde om stora folkliga skådespel på en
ideell grund. Den märklige teaterreformatorn Mercier, Schillers
vän, förkunnade folkets teater, inspirerad av folket och styrd av
folket. Det var Mercier, som präglade den berömda satsen, att
"teatern är det verksammaste och snabbaste medel att
obetvingligt beväpna det mänskliga förnuftets krafter och att med en gång
kasta över folket hela floder av ljus". Den franska revolutionens
konvent förklarade att teatrarna "allt för ofta tjänat tyranniet,
det är nödvändigt att de nu slutligen också tjäna friheten".
Sedan dess ha snart sagt otaliga teaterreformatorer uppstått och
verkat i skilda länder. I Sverge kunna vi erinra oss framför
allt Strindberg, samt de bägge Lindberg, far och son. Flera,
såsom Shaw och Rolland, ha ivrat för en verklig folkteater i stor
stil, en folklig scenkonst med konstnärliga anspråk. Rolland t. ex.
vill "en monumental konst, gjord för folket och genom folket".
Hans program för folkskådespel lyder: "De böra växla om med
olika känslostämningar, skämt och allvar iblandas om med varann.
Folk vill skratta ena stunden för att bli tårögda den andra och
le på nytt litet längre fram. De skola giva realism, verkligheten
på gott och ont och bygga på en enkel moral. Då folket fordrar
en sådan, är det inte av bamslighet utan av sundhet. Viljan att
se ett stycke sluta väl är viljan att se framsteget segra."
Skådespelet skall roa, väcka tanke och energi, skapa lust till handling,
men icke predika eller moralisera. Det skall verka genom eget
konstnärligt innehåll och egen skapande kraft. Och det skall spelas
så, att det mänskliga över allt framträder.
Detta program av Rolland, som Skådebanan en gång gjorde till
sitt, är ett stort program. Icke mindre är det program, som
Skådebanans tyska motsvarighet Die Freie VolksbÜhne genom
Bruno Wille en gång uppställde: "Teater skall vara en källa
till ädel konstnjutning, moralisk storhet och en pådrivande faktor
till att närmare följa de stora tidsfrågorna." Ingen skall kunna
frånkänna Valter Stenström, Skådebanans skapare och en av våra
bästa kulturbärare, den outtröttliga viljan att ha sökt
förverkliga i vårt land detta program, som han strävade att göra till
sitt. Att det icke lyckades Skådebanan att i allo och så snabbt
som dess bästa män ville, förverkliga detta ideal berodde på att
de hinder, som stodo i vägen, voro tyngre och segare att
övervinna än entusiasterna beräknade. De ekonomiska svårigheterna,
massans indolens ocli de mäktiges misstro krossade många
förhoppningar. Men det är förvånansvärt vad Skådebanan under de
femton år företaget ägt bestånd verkligen uträttat. Så gott som
alla större skådespel av klassisk och modern karaktär, av nationell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
