Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, 1927 - Redogörelser för viktigare frågor - Wagnsson, Ruben: Skolreformen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
252
KUBEN WAGNSSON
rcgeringsförslaget krävdes ytterligare ett stort antal kommunala mellanskolors
övertagande av staten (sammanlagt 44). Den kommunala ersättningen till
statsverket för en fjärdedel av lärarnas begynnelselöner skulle bortfalla.
Kommunerna skulle erhålla rätt att med statsbidrag liksom till mellanskolorna inrätta
kommunala 5-åriga flickskolor. Dessutom skulle 13 statsfliokskolor successivt
upprättas. Krav framfördes vidare på terminsavgifternas successiva avveckling
så att all undervisning i statslär o verken bleve avgiftsfri, på ekonomisk hjälp
åt fattiga studiebegåvade lärjungar, bättre utrustade bibliotek och studierum
vid skolorna, dyra läroböckers tillhandahållande för lån åt fattiga elever, allt
åtgärder för underlättande av de ekonomiska svårigheterna för de mindre
bemedlade.
Vidare föreslogs avskaffande av alla inträdesprov från folkskolan till
läroverket. Godkänt betyg från folkskolans sjätte klass i skola av A- eller B-form
skulle medföra rätt till inträde i läroverkets första klass, liksom realexamen utan
tentamen skulle berättiga till inträde i gymnasiet.
Till sist krävdes sådana anordningar i fråga om gymnasiets organisation
och arbetssätt, som möjliggöra en friare linjeuppdelning och sätta lärjungarna
i tillfälle att genom tillval av ämnen till en begränsad kärna av obligatoriska
ämnen, olika för skilda levnadsbanor, ernå den för sin vidare verksamhet eller
utbildning lämpligaste ämneskombinationen samt
åtgärder för studentexamens avskaffande och ersättande med en för ett
individualiserat arbetssätt bättre avpassad form av kunskapskontroll.
Riksdagshögern yrkade avslag på propositionen och motiverade i likalydande
i båda kamrarna väckta motioner (I: 256, II 407) kravet på ytterligare
utredning och nytt förslag till 1928 års riksdag därom
att realskolan anordnas såsom femårig, anknytande till fjärde klassen i
någon av den sexklassiga folkskolans huvudformer;
att vid läroverk å ort, där behov föreligger och vederbörande
kommunalmyndighet därom gör framställning, må kunna, vid sidan av den femåriga
realskolan anordnas även linje anknytande till sjätte klassen i någon av den
sex-klassiga folkskolans huvudformer;
samt att vid kommunal mellanskola å ort, där behov föreligger och
vederbörande kommunal myndighet därom gör framställning, en eller flera linjer må
kunna anknytas till fjärde klassen i någon av den sexklassiga folkskolans
huvudformer och således omfatta fem årsklasser, samt den tillagda årsklassen
åtnjuta statsbidrag efter de i sådant hänseende stadgade grunder.
Bland övriga motioner, som i större eller mindre grad satt spår av sig i
utsköttsutlåtandet må nämnas hr J. Pålssons (I: 238) med hemställan om 04
kommunala mellanskolors förstatligande, hr F. Sundströms (II: 331) om
utredning i fråga om statsunderstöd åt mindre bemedlade elever vid kommunala
mellanskolor och statsläroverk, hr C. G. Schedins m. fi. och K. A. Westmans
m. fi. (I: 260, II: 414) om åtgärders vidtagande i syfte att möjliggöra att
folkhögskola eller därmed förbundna lantmannaskola erhåller bättre
förutsättningar att fullgöra sina uppgifter och att bl. a. vistelsen för utom
skolkorn-munen boende elever mer än hittills underlättas genom statens understöd.
Slutligen må nämnas hr Oscar Olssons motion (I: 250) med förslag om större diffe-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
