Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, 1927 - Redogörelser för viktigare frågor - Wagnsson, Ruben: Skolreformen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
254 RUHEN WAGNSSON
Vid utväljandet av de ämnen, som skulle utgöra den ovannämnda kärnan och
således vara obligatoriska, fann utskottet det självklart, att modersmålet ingår
i såväl latin- som reallinjens ämneskärnor. Likaledes torde historien med
hänsyn till dess utvecklande och uppfostrande betydelse böra tillhöra de
obligatoriska ämnena, dock med väsentligt starkare betoning än nu av det i ämnet
ingående momentet medborgarkunskap. Självklart är ock, att latin bör vara
obligatoriskt på latinlinjen, liksom matematik på reallinjen. Det fjärde
obligatoriska ämnet måste, synes det utskottet, vara ett främmande levande språk.
Härtill skulle så, enligt vad nyss sagts, komma ytterligare tre ämnen, samtliga
genom fria tillval.
En variation av detta alternativ, som synes hava starka skäl för sig, vore
att i den obligatoriska ämneskäman vid sidan om de tre först nämnda
ämnena låta ingå tvenne främmande levande språk och således under det första
året utsträcka ämnesantalet till åtta. Den minskning i ämnenas antal, som
följande år måste äga rum, borde i sådant fall ske antingen genom bortväljande
av det ena främmande språket eller genom uteslutande av något bland de förut
frivilligt tillvalda ämnena.
Gymnasiet skulle kunna anordnas dels 4-årigt (anknytning från realskolans
näst högsta klass), dels 3-årigt (anknytning från realexamen). Det skulle
avslutas med studentexamen.
För de lärarinnor, som genom skolreformen tänkas bli överflödiga liksom
för extralärare i läroverken föreslogos åtgärder i syfte att bereda ekonomisk
kompensation åt vederbörande.
Utskottet anslöt sig till den socialdemokratiska gruppmotionen i vad mån
den krävde befrielse för kommuner med samskolor att till statsverket betala
en fjärdedel av lärarlönerna.
I anslutning till hrr Oscar Olssons (I: 259) och Schedins (I: 260) ovan
omnämnda motioner förordades skrivelse till regeringen med begäran om
utredning huruvida och i vilken utsträckning dels praktiska bildningslinjer må
kunna anordnas pä realskolans åldersstadium, dels högre folkskolor må kunna
anordnas såsom led i en med genomgången folkhögskola avslutad och särskilt
efter landsbygdens behov anpassad högre undervisning, dels ock åtgärder må
kunna vidtagas till underlättande av vistelsen vid folkhögskola eller därmed
förenad lantmannaskola för utom skolkommunen boende elever.
De socialdemokratiska yrkandena om utredning i syfte att obemedlade
lärjungar vid statens läroverk må kunna erhålla fullständig befrielse från
terminsavgifterna till läroverkens ljus- och vedkassor tillstyrktes likaså. Också
det från socialdemokratiskt håll framförda önskemålet om utredning rörande
möjligheterna att bereda ^ekonomisk hjälp under studietiden åt fattiga,
studie-begåvade lärjungar vid statens läroverk och med dessa jämförliga läroanstalter
vann beaktande och föranledde skrivelseförslag.
Kostnadsökningen för statsverket vid genomförande av utskottsförslaget
beräknade utskottet utgöra — frånsett utgifter för tillfällig löneförbättring och
dyrtidstillägg — 804,100 kronor. Samtidigt torde statsverket genom det ökade
lärjungeantalet kunna beräknas i terminsavgifter uppbära omkring 196,000
kronor mera än för närvarande. Å andra sidan bortfaller enligt utskottets
förslag städers bidrag till statens samskolor utgörande omkring 133,000 kronor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
