Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, 1927 - Hansson, Sigfrid: Arbetarrörelsens arkiv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ARBETARRÖRELSENS ARKIV
250
Begagnandet må i regel ske endast på bibliotekslokalen. Hemlån medgives
dock av sådana trycksaker, som anses med säkerhet kunna återskaffas, men må
lånet ej behållas mer än fjorton dagar. Hemlån av skrivna handlingar och
svåråtkomliga trycksaker må endast tillåtas organisationer, som deponerat
handlingarna ifråga. Dock må organisation eller person, söm önskar låna sådant
utom bibliotekslokalen, kunna inkomma med skriftlig anhållan till
biblioteksstyrelsen, som då därom äger besluta.
På förfrågningar från landsorten med åtföljande postporto är arkivarien
skyldig snarast möjligt svara.
Omedelbart efter det biblioteksförbundet fattat sitt beslut den
31 juli 1902, vidtogos åtgärder i syfte att intressera
arbetarorganisationer och enskilda personer för det planerade arkivet. Cirkulär
tillställdes samtliga förbundsstyrelser och fackföreningar samt andra
korporationer inom landet, så långt tillgängliga adressförteckningar
möjliggjorde detta. Den socialdemokratiska pressen och
fackförbundens tidningar togos i anspråk för propagandaverksamheten,
och i särskilda skrivelser hemställdes till arbetartidningarnas
tryckerier att ihågkomma arkivet med trycksaker. Redan efter ett
par månader hade man insamlat omkring 1,600 tryckta eller skrivna
handlingar, av vilka ett stort antal visade sig äga synnerligt värde
ur historisk synpunkt.
Arbetet med ordnandet av det insamlade materialet anförtroddes
åt doktor Borge, som sedermera blev arkivets föreståndare.
Meningen var, att arkivet skulle inordnas i Stockholms
arbetarbibliotek såsom en särskild avdelning och förvaltas av
biblioteksförbundets styrelse. Så blev också förhållandet. Till en början
upplåts ett blygsamt utrymme på arbetarbibliotekets bokläktare i Folkets
Hus, och sedermera inreddes ett mindre rum för detsamma i
biblioteksvåningen. Den 1 november 1903, då samlingarna uppgingo till
i runt tal 4,000 nummer, öppnades arkivet för allmänheten. Det
visade sig snart, att den ekonomiska bördan blev för stor för
biblioteksförbundet, som därför nödgades anhålla, att Landsorganisationen
och Socialdemokratiska arbetarpartiet måtte medverka till
kostnadernas bestridande. Båda dessa organisationer visade också sitt intresse
genom att årligen anslå vardera 250 kronor. Samlingarna ökades
undan för undan och slutligen befanns det nödvändigt att skaffa
nya lokaler. Detta kunde dock icke ske på biblioteksförbundets
bekostnad, varför ett erbjudande gjordes till Landsorganisationen och
partiet, att dessa gemensamt måtte övertaga arkivet. Den 26 mars
1906 hölls ett sammanträde med representanter för dessa organisa-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
