Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6, 1927 - Wigforss, Ernst: En utredning om beskattning och näringsliv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN UTREDXINO OM BESKATTNING OCH NÄRINGSLIV
323
refereras.1 Men det är inte fråga om att sätta teorier mot praktisk
erfarenhet, utan här som oftast avslöjar sig motsättningen som en
skillnad mellan en klarare och på mera omfattande material vilande
teori och "de praktiska männens" alltför hastigt dragna slutsatser
på grundval av högst spridda och tillfälliga erfarenheter.
Men det är så gott att vänta med omdömen och reflexioner.
Betänkandet har så mycket, som kan vara skäl att återge både av fakta
och resonemanger.
STATSSKULD OCH KAPITALSKATT.
Ta vi den engelska budgeten för 1926—27 och slå samman
utgiftssiffrorna i några stora grupper få vi följande tablå:
Statsskulden (räntor och amortering) ............ 370 milj. pund
Försvaret ..................................... 115
Utgiftsdepartementen i övrigt.................... 236
Postverket .................................... 58
Andra utgifter ................................ 54
S:a 833 milj. pund
Statsskuldens hela belopp räknas av kommittén den 31 mars 1926
till omkring 7,616 milj. pund. I räntor och — en mycket blygsam
— amortering slukar den tydligen nästan hälften av alla statens
inkomster. De kunna också ha sitt intresse i detta sammanhang.
Likaledes i stark förkortning.
Tullar och acciser ............................. 258 milj. pund
Inkomstskatt (även super tax) .................. 309
Arvsskatt ..................................... 68
Postverket .................................... 62
Övriga (stämplar, bilskatt etc.) ................ 138
S :a 835 milj. pund
Om man, som rimligt är, tar med bara nettoinkomsten från
postverket, får man en inkomstsiffra på endast 777 milj., varav
statsskulden tar i anspråk de 370 milj. eller nära 48 %. Ännu mera
upplysande än alla uträkningar av vissa utgifters procentuella andel
i budgeten är en jämförelse mellan utgifterna och hela national-
1 De utförliga vittnesmålen äro tryckta i en särskild volym.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
