Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6, 1927 - Wigforss, Ernst: En utredning om beskattning och näringsliv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN UTREDNING OM BESKATTNING OCH NÄRINGSLIV 333
fattningen att de indirekta skatterna inte kunna anses utgöra en
börda för lönarbetarna, därför att de få kompensation i form av
högre lön, kommer majoriteten i kommittén efter en längre
diskussion till det resultatet, att denna tankegång inte får tillskrivas någon
större betydelse. "Det kan inte sägas", heter det, "att lönarbetarna
som en helhet ha sluppit undan någon viss bestämd del — eller, vill
det synas, någon mycket avsevärd del — av den extra börda, som
pålagts dem". Och om man betraktar hela lönesumman till
arbetarklassen, får man ta hänsyn även till arbetslösheten, vilken ju på
många håll anses vara beroende just av lönernas höjd. Vilket ger
kommittén anledning till följande uttalande som kan ha sitt
intresse :
"På vissa håll har man den uppfattningen, att om en grupp av arbetare
lyckas skaffa sig högre reala löner, utan att produktionen samtidigt ökas, kan
detta endast ha till följd en sänkning av reallönen för andra eller en ökad
arbetslöshet. Det är uppenbart, att om och i den mån detta är sant, blir de
indirekta skatternas inverkan på lönerna som helhet ännu mera skugglik och
obestämd än deras inverkan på lönenivån i den ena eller andra industrin.’’
Om vi återgå till skattebördans fördelning mellan olika
inkomsttagare, kunna vi först erinra om att den engelska inkomstskatten inte
utgår efter en så jämnt graderad skala som t. ex. den svenska. Det
hänger samman med att den tas ut ’Vid källan", d. v. s. i ett
aktiebolag före utdelningen. Individuella olikheter mellan
skattebetalarna tar man sedan hänsyn till dels genom avdrag och reducering
av skatteprocenten, dels genom en tilläggsskatt — supertax — för
högre inkomsttagare. Beskattningen vilar hårdare på inkomst av
förmögenhet, varför kommitténs tabeller bruka uppta två olika
alternativ, det ena med hela inkomsten "förvärvad", det andra med
hälften av arbete och hälften av förmögenhet. Den siffra man
alltid brukar operera med på tal om den engelska inkomstskatten, är
det antal shilling per pund, som sålunda i första hand uttages av
alla inkomsttagare över befrielsestrecket. För närvarande är det
som bekant 4 sh. eller 20 %. Dessa 20 % utgå också på bolagens
icke utdelade vinst. Dubbelbeskattning av aktieinkomst finnes
däremot icke.
Den hårdaste skalan, för ensam person med all sin inkomst av
förmögenhet, blir sålunda av följande utseende. Till jämförelse
medtages även året 1913—14.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
