Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6, 1927 - Ström, Fredrik: Svenska socialdemokratins uppkomst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSKA SOCIALDEMOKRATINS UPPKOMST
349
ria uppvisa så dramatiska klasskonflikter, och han bevisar med stor
fyndighet, att den svenska folkmonarkin just sänker sin rot i dem.
Carleson har här gett oss ett stycke folkpsykologi av politisk
originalitet och lödighet. Den svenska socialdemokratins styrka och
sammansättning låter sig icke förklaras utan just dessa
folkpsykologiska orsaker, vilka konservativa och överhuvud taget borgerliga
skribenter så ofta förbise.
På ett mycket åskådligt sätt få vi en bild av vägskälet mellan
liberalism och socialism, av de politiska striderna kring försvar
och grundskatter under 70- och 80-talen fram mot det nya seklet.
Men författaren nöjer sig icke med att teckna detta tidsskede
från ytan. Han går till rötterna, till det engelska tänkandet och
den franska naturalismen. De västerländskt betonade frireligiösa
sekternas uppkomst, med deras till en början rebelliska lynne,
framhäves också. Från väster kom även nykterhetsrörelsen, vars
betydelsefulla insatser författaren fullt ut värderar. Han gör
härvidlag en iakttagelse, som förtjänar att understrykas. Icke blott
nykterhetssträvan i och för sig förklarar goodtemplarordens hastiga
utveckling, säger han. Nykterhetsrörelsen fann nämligen naturlig
kontakt med svensk böjelse för organisation, för socialitet, med
ett frambrytande behov av föreningsliv hos skaror, som industrins
uppsving ryckte bort från hembygden. De frireligiösa samfunden
och nykterhetsordnarne, rekryterade ur arbetar- och
småborgarlägren, kommo att bilda en naturlig demokratisk motvikt mot börds-,
ämbets-. och börsaristokratin. Härvidlag inverkade även den
svenska överklassens allt starkare dragning till det militaristiska
Tyskland, under det att de folkliga strävandena knöto an väster ut
till den borgerliga demokratins hemländer, en iakttagelse, som icke
är utan sitt intresse.
Skildringen av de liberala arbetarföreningarna, vilka föregingo
den moderna arbetarrörelsen, är kortfattad men icke utan nya
synpunkter. Man får genom Carlesons bok överhuvud taget ett
starkare grepp om sambandet mellan liberal och socialistisk
arbetarrörelse i vårt land under övergångsperioden. Här som på andra
områden framträder författarens styrka just när det gäller att
få fram själva sammanhanget, utvecklingsgången. Även om
författaren kanske väl mycket negligerar den internationella
socialdemokratins inflytande på utformningen av den svenska
arbetarrörelsen, så kan man gott medge, att han i det stora hela har rätt,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
