Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7, 1927 - Grotkopp, Wilhelm: Psykologi och socialism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
±>SVKOLOál OCH SOCIALISM
419
den tron, att socialismen enligt de av Marx levererade bevisen
ovillkorligen måste komma, att de ekonomiska produktivkrafterna
voro de enda drivande krafterna i det mänskliga skeendet och att
dessa produktivkrafter uppvisade den bestämda tendensen att
förverkliga en socialism, som gestaltade allting så rationellt som
möjligt. Massorna, som uppfattade förnuftet såsom enda rättesnöre för
sitt handlande, och som trodde sig hava övervunnit varje religiös
föreställning och allt annat irrationellt såsom något medeltidsaktigt
och odugligt, hade i denna tro på socialismens nödvändighet funnit
en ny religion. Denna religiösa övertygelse att socialismen måste
komma, blev mångenstädes en fatalism, som kom socialister och
kommunister att gå och vänta på att socialismen skulle förverkligas
av sig självt. Denna tro på socialismens nödvändighet visade sig
under förkrigstiden vara en oerhörd agitatorisk kraft. Men då
i novemberdagarna 1918 ledningen av Tysklands öden föll i
socialisternas händer stod det klart att socialismen ingalunda kom av
sig själv och då föll denna vulgär marxistiska världsåskådning
sönder och samman, då visade sig tron på socialismen såsom något
nödvändigt vara falsk. Följden blev att människorna i stor
utsträckning vände sig bort från Marx och marxismen, utan att de voro
klara över, att denna vulgärmarxistiska lära icke hade mycket
gemensamt med Marx själv.
I Tyskland led vulgärmarxismen nederlag och i Ryssland den
revolutionära marxismen, ty leninismen måste ständigt anpassa sig
efter de förändrade ekonomiska betingelserna. Men en så väldig
rörelse som den socialistiska kan icke existera utan en ideologi. Den
kan icke leva ur hand och i mun utan den måste i stället skaffa
sig klarhet över sin politiks grundsatser och eventuellt uppställa
nya principer om de gamla svika. Därför började också sökandet
efter en ny ideologi. Man kan sedan flera år tillbaka konstatera
en viss självbesinning i den socialistiska litteraturen. En kritisk
prövning av de ärvda trossatserna förekommer allt oftare och många
försök göras att anpassa den gamla ideologin efter de nya
ekonomiska förhållandena. Men i större utsträckning än tidigare, då
bidragen till socialismens ideologi nästan uteslutande voro av tyskt
ursprung, lämna andra länder beaktansvärda bidrag. Dessa
ideologiska och teoretiska arbetens tyngdpunkt ligger emellertid ännu i
Tyskland, varest under de sista åren den ena boken efter den andra
rörande socialismen och marxismen utkommit.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
